Efter mycket om och men har Creating Helpful Incentives to Produce Semiconductors (CHIPS) and Science Act röstats igenom av kongressens båda kamrar, och nu är det enda som kvarstår att presidenten Joe Biden signerar akten. Paketet består av 280 miljarder USD som ska gå till forskning och inhemsk tillverkning av teknik, där det primära syftet är att minska USA:s beroende av Asien – och då främst Kina.
Av det massiva paketet är cirka 76 miljarder USD öronmärkta halvledarindustrin. Av dessa är 52 miljarder USD subventioner vid byggnation av nya halvledarfabriker, så kallade fabs, och expansion av redan befintliga. Vid sidan om detta kan företag får skattelättnader om 25 procent och det är dit resterande 24 miljarder USD går. Paketet är tänkt att räcka över en period om fem år.
Lagförslaget klubbades igenom efter hård lobbying från amerikanska företag och då inte minst Intel, som är i full gång med att bli världens nästa stora kontraktstillverkare (foundry). Bolaget har ogenerat gått ut med att de kräver subventioner för att bygga nytt, något de redan tagit del av i EU, och har hotat amerikanska politiker med att om CHIPS for America Act inte blir lag ta framtida investeringar till EU. Det fick i sin tur regeringen att reagera och mana kongressen att enas kring stödpaketet.
I congratulate Congress on voting to approve funding for the CHIPS Act. This is a critical step to support the entire U.S. semiconductor industry and to help ensure continued American leadership in semiconductor manufacturing and R&D. Congress has done its part, and now we are going to do ours. I’m excited to put shovels in the ground as Intel moves full speed ahead to start building in Ohio.
– Pat Gelsinger, VD på Intel
Av de inhemska aktörerna är det ingen högoddsare att Intel kommer ta del av subventionerna och skattelättnaderna i CHIPS for America Act. Det bekräftas mellan raderna i ett officiellt uttalande, där VD:n Pat Gelsinger säger att kongressen gjort sin del och att det nu är Intels tur att gå vidare med att sätta spaden i marken i Ohio. Förhoppningen med akten är givetvis även att locka över de andra inhemska giganterna Texas Instruments, Micron och Globalfoundries, samt utländska aktörer som TSMC och Samsung.
Today, only 2% of global memory supply is manufactured in the U.S., and all of that is produced by Micron. The competitive incentives passed yesterday will allow Micron, the only U.S.-based manufacturer of memory, to grow domestic production of memory significantly in the years ahead.
As a result of this bipartisan effort to ensure our economic and national security, Micron has an historic opportunity to invest in bringing the most innovative leading-edge memory manufacturing to the U.S. We look forward to sharing more details regarding our plans in the coming weeks.
– Micron
Kort efter att akten klubbats igenom gick den amerikanska minnesjätten Micron ut med en avsiktsförklaring om att bygga mer i USA, dock utan att gå in i närmare detalj. Däremot påpekade bolaget att endast 2 procent av världens minneskretsar tillverkas i USA och att Micron ensamt står för hela kakan. Det här motsvarar runt en tiondel av Microns totala produktion i världen, varav merparten sker i Asien – just den region USA vill minska sitt beroende utav.
Akten är dock inte utan kontrovers från de företag vill bygga fabriker i USA med amerikanska medel. För att ta del av CHIPS and Science Act ingår att ingen nyproduktion av ”avancerade halvledare” får äga rum i länder som utgör ett hot mot USA:s nationella säkerhet. I dagsläget är det fyra länder som går under den kategorin – Iran, Nordkorea, Ryssland och Kina – och av dessa är det endast i Kina stora globala aktörer har fabriker. Det är med andra ord uppenbart att USA med CHIPS for America Act ytterligare vill strypa Kinas förmåga att utveckla och tillverka allt mer transistortäta kretsar.
Med CHIPS and Science Act är USA tillsammans med EU och dess Chips Act båda rustade att ge företag incitament att bygga ut västvärldens kapacitet på halvledarfronten. Huruvida det är tillräckligt för att rå på halvledarindustrins stormakter Taiwan, Sydkorea och det i allt väsentligt direkt uttalade hotet Kina lär vi få ett facit på först mot slutet av 2020-talet.
