HemArtiklarEU:s Chips Act – 43 miljarder euro för att säkra en framtida...

EU:s Chips Act – 43 miljarder euro för att säkra en framtida bilindustri

Vi sammanfattar EU:s rättsakt om halvledare.

Den Europeiska unionen har sedan tidigare stora planer på halvledartillverkning, där en fond om 7,5 miljarder euro vikts åt olika digitaliseringsprogram fram till år 2027 under samlingsnamnet Digital Europe. Då programmet presenterats under skriande halvledarbrist stakades också löst sammanhållna planer om kretsproduktion ut – till år 2030 skulle unionen stå för 20 procent av världens halvledarproduktion räknat i försäljningsvärde.

Nu tar unionen nästa steg och konstaterar att ”utan chip finns inget digitalt” och lanserar Chips Act, som lovar investeringar om cirka 43 miljarder euro, motsvarande cirka 450 miljarder kronor i kretstillverkning i regionen. Av dessa pengar uppges närmare 5 miljarder euro komma från direkta EU-investeringar, medan totalsiffran uppges ”vara en kombination av privata och offentliga investeringar”.

Målet är att vi tillsammans ska skapa ett europeiskt ekosystem för avancerade halvledarchipp, som inkluderar tillverkning. Vi måste koppla samman vår forskning i världsklass och vår kapacitet att utforma och testa komponenter. Vi måste samordna investeringar på europeisk och nationell nivå längs hela värdekedjan. Det handlar inte bara om vår konkurrenskraft. Det handlar också om teknisk suveränitet.

– Ursula von der Leyen, EU-kommissionen

I unionens officiella datablad om Chips Act (PDF) noteras att Europa inom halvledare är ledande inom specifika områden, däribland forskning, utrustning och kretsar för bil- och industriutrustning. Rättsakten är i huvudsak tänkt att stärka Europas ledande ställning inom dessa områden och skapa förutsättningarna för att kunna nå målet om att producera 20 procent av den globala halvledarmarknaden senast år 2030. Kompetensbrist på området ska botas genom att stimulera framväxt av arbetskraft och unionen ska även verka för att ”utveckla en djupgående förståelse av de globala leveranskedjorna inom halvledare”.

Utdrag ur rättsakten
Utdrag ur EU-kommissionens datablad om rättsakten.

Även investeringarnas storlek tas upp som ett problem längs vägen. Politico väljer att fokusera på hur både USA och andra kan investera större summor än EU:s totalt 43 miljarder euro – av goda anledningar. Biden-administrationens CHIPS for America Act investerar 52 miljarder USD, eller drygt 47 miljarder euro i att säkra amerikansk kretstillverkning. Den stora skillnaden är att USA redan har regelverk som grundlagt Intels historiska dominans på halvledarmarknaden och därtill lyckats locka asiatiska tillverkare likt TSMC och Samsung att förlägga delar av sin tillverkning till landet. Dessa har en betydande existerande infrastruktur på plats.

EU må vara hem till ASML, världens enda tillverkare av litografisk utrustning med EUV-strålning för framställandet av de allra senaste kretsarna, men startfältet är mer tunnsått när det gäller tillverkning av själva kretsarna. Aktörer likt NXP, STMicroelectronics och Infineon är europeiska bolag som främst tillverkar halvledare åt bilindustrin, och det amerikanskt-emiratiskt ägda Globalfoundries har sin största fabrik i tyska Dresden – men ingen av dessa tillverkar kretsar på mindre än 12 nanometer. Det saknas med andra ord kapacitet att tillverka de mest avancerade av kretsar.

Tillverkning i spjutspetsen har hittills heller inte nödvändigtvis varit ett krav – en anledning till 2021 års kretsbrist i den europeiska bilindustrin grundade sig snarast på att bolag som NXP och STMicroelectronics övergavs av biltillverkarna när pandemin såg ut att skjuta deras efterfrågan i sank. Med facit i hand stod bilbranschen istället där med oförändrad efterfrågan men utan kretsar, då de europeiska kretstillverkarna hittat nya kunder och tillverkarnas just in time-tillverkning arbetade emot dem. Sedan dess har tidigare otänkbara historier som att Jaguar Land Rover köpt upp Playstation 5-konsoler för att säkra specifika chip florerat. Källor till Semi14 talar om att BMW köpt upp spishällar från Bosch med komponenter som saknats på produktionslinan.

Kretstillverkning för bilbranschen. Foto: Infineon

EU:s Chips Act kan med stor sannolikhet ses som en riktad insats för hålla igång unionens kassako, bilindustrin. Dryga 40 miljarder euro över åtta år är med halvledarmått mätt en droppe i havet, då världens ledande kontraktstillverkare TSMC under enbart år 2022 kommer investera liknande summor i sina faciliteter, enligt Counterpoint Research. Av TSMC:s dryga 40 miljarder USD kommer 70–80 procent vikas åt dess mest avancerade tillverkningstekniker om 7 och 5 nanometer, samt kommande 3 och 2 nanometer – vilket resulterar i de största nettoinvesteringarna relativt bolagets försäljning på två decennier. Detta är alltså investeringar ett ledande bolag med existerande infrastruktur och etablerade leverantörskedjor gör för att bibehålla sin ledning, förutsättningar som till viss del saknas i EU.

Allt är dock inte helt utan reson i unionens planer. I dagsläget representerar elektroniken i genomsnittliga bilar cirka 20 procent av den slutliga produktens värde, något som enligt PWC Frankrike beräknas stiga till 60 procent år 2030 (franska). Den lavinartade ökningen beräknas ske tack vare att allt mer avancerade lösningar för infotainment införs och arbetet mot självkörande bilar intensifieras. Morgondagens bilar kommer med dagens mått mätt vara rullande datacenter som automatiserar hela eller delar av körningen med hjälp beräkningstung maskininlärning som kräver dynamisk hantering av bild- och radardata.

Denna data kommer också kunna omsättas i pengar, vilket betyder att investeringar i halvledarindustrin inte bara handlar om att säkra fortsatt tillgång på bilar. Europeiska kretsar för bilbranschen tillsammans med ett fungerande regelverk om datahantering ser till att europeiska intressen, istället för amerikanska jättar, kan profitera på den nya dataekonomin som träder fram.

Mot denna bakgrund måste EU se till att unionens bolag i framtiden har tillgång till halvledare i toppskiktet. Att vi själva ska bygga upp en självständig industri kapabel att producera kretsar i stor skala för 450 miljarder kronor är en fullständig utopi – men det bör åtminstone räcka en liten bit på vägen för att skala upp industrins byggstenar, exklusive fabriker. Det i sin tur kan skapa förutsättningar för aktörer som Intel, Samsung och TSMC att förlägga tillverkning i unionen, för unionen.

Jonas Klar
Ansvarig utgivare och medgrundare av Semi14. Började skruva med elektronik 20 år sedan och inledde skribentkarriären med att skriva om datorkomponenter år 2005. Har på senare år intresserat sig allt mer för affärerna och forskningen i halvledarbranschen.
Relaterade artiklar

Läs också