HemNyheterPolitikIntel pausar ceremoni för Ohio-fabrik i väntan på CHIPS for America Act

Intel pausar ceremoni för Ohio-fabrik i väntan på CHIPS for America Act

Brist på statliga subventioner får Intel att surna till och ställa in groundbreaking-ceremonin för sin första fabrik i delstaten Ohio.

I syfte att ”ta hem” tillverkningen har EU baxat igenom EU Chips Act, en fond på 43 miljarder euro bestående av privata, offentliga och EU-investeringar. Tanken bakom rättsakten är att få företag att bygga mer inom regionens gränser, något som snabbt bar frukt när Intel kort därefter tillkännagav investeringar om 33 miljarder euro – där EU själva står för en stor del av kakan.

USA med samma ambitioner arbetar på sin motsvarighet Creating Helpful Incentives to Produce Semiconductors (CHIPS) for America Act på 52 miljarder USD. CHIPS for America Act har dock stött på patrull i kongressen där senaten och representanthuset förvisso är överens om rättsakten, men inte om utformningen för tillhörande United States Innovation and Competition Act (USICA) där cirka 200 miljarder USD ska syfta till att öka landets konkurrenskraft mot Kina.

Ända sedan Intel kungjorde planerna om att bli kontraktstillverkare har VD:n Pat Gelsinger oblygt sagt att de vill ha pengar för att etablera fler fabriker. Han har vid flera tillfällen uttryckt frustration över att CHIPS for America Act ännu inte är i hamn, någonting som nu ser får konsekvenserna för bolagets nästa storinvestering i USA.

The Wall Street Journal rapporterar att Intel meddelat folkvalda och tjänstemän att de på obestämd tid senarelägger den så kallade groundbreaking-ceremonin för sin planerade fabrik i Ohio. Tanken var att det första spadtaget skulle ske under en ceremoni den 22 juli. Enligt e-mail från Intel till Ohios guvernör Mike DeWine som The Wall Street Journal tagit del av kommer beslutet ”delvis till följd av osäkerheterna” kring chip-relaterad lagstiftning.

Intels talesperson Will Moss kommenterar uppgifterna med att fabriken inte skjutits på framtiden, utan att den som planerat börjar byggas i slutet av året och beräknas stå klar tidigt 2025. I ett separat uttalande till The Register berättar Moss att ceremonin inte fått ett nytt datum, men att Intel hoppas kunna ha den ”vid något tillfälle”. Han har enligt egen utsago inget svar på om ceremonins vara eller icke-vara hänger på om CHIPS for America Act klubbas av kongressen.

”Unfortunately, CHIPS Act funding has moved more slowly than we expected, and we still don’t know when it will get done. It is time for Congress to act so we can move forward at the speed and scale we have long envisioned for Ohio and our other projects to help restore US semiconductor manufacturing leadership and build a more resilient semiconductor supply chain.”

– Intel i ett officiellt utlåtande

Medan Will Moss gör gällande att byggnationen av Ohio-fabriken inleds i slutet av året antyder ett officiellt uttalande att färdigställandet kan dra ut på tiden. I uttalandet uppmanar Intel kongressen att ”agera så att vi kan gå framåt i den takt och skala vi länge föreställt oss för Ohio”, men även för många andra planerade projekt i landet.

När Intel i början av året tillkännagav sin satsning i Ohio talades det om en initial investering om 20 miljarder USD för två fabriker, men att totalen över det kommande decenniet kunde landa på så mycket som 100 miljarder USD. Hur mycket Intel investerar i delstaten, och USA som helhet, hänger på subventioner med offentliga medel. Att ställa in en ceremoni får ses som ett första symboliskt steg innan nästa, som kan bli att planerade projekt skjuts på framtiden eller rentutav uteblir.

USA har som ambitioner att åter bli en stormakt inom halvledare. Folkvalda såväl som Intel talar ofta om att landet 1990 hade en global marknadsandel på 40 procent, något som nu är nere på betydligt lägre 12 procent varav Intel är en betydande del av kakan.

Jacob Hugosson
Chefredaktör och medgrundare av Semi14. Datornörd som med åren utvecklat en fallenhet för halvledarbranschen. Har under 13 år skrivit för tidningar i print och online, hos vilka han verkat som alltifrån chefredaktör till community manager.
Relaterade artiklar

Läs också