Som konsekvens av USA:s handelsrestriktioner har kinesisk halvledarindustri på senare år trampat vatten, åtminstone sett till tillverkning i spjutspetsen. Nyligen gjorde en av landets mest profilerade teknikföretag, Huawei, gällande att de till 2031 ser en väg framåt mot transistordensitet i paritet med 1,4 nanometer från tillverkare som TSMC, Samsung och Intel.
”If the United States hadn’t forced our country, our companies, and our industry, we wouldn’t have done something like this. But we are also grateful to the US for enabling our country’s semiconductor industry chain to truly grow. Now the momentum is very good, and everyone recognizes and supports it.”
– Xu Zhijun, Huaweis roterande och vice ordförande
Under en intervju berättade Huaweis roterande och vice ordförande, Xu Zhijun, att han är ”tacksam” mot USA och dess handelsrestriktioner, som tvingat nationen, företagen och sektorn i helhet, att hitta nya vägar. Enligt Zhijun har USA:s restriktioner stärkt Kinas halvledarindustri och inhemska försörjningskedjan – tvärtemot USA:s intentioner.
Nämnvärd är bakgrunden till uttalandet, vilken är konceptet Logic Folding som i slutet av maj 2026 presenterades av Huaweis halvledardivision Hisilicon. Det bottnar i en utfästelse om att Moores lag inte längre är aktuell och att Huawei numera arbetar mot något de kallar Tau (τ) Scaling Law (Taus lag), med fokus på att ”systematiskt förkorta tidskonstanten för att höja prestanda”. En central del av Logic Folding är just att ”vika” logik för kortast möjliga signalvägar inuti kretsar, vilket ska möjliggöra den skalning mot konkurrenternas motsvarighet till 1,4 nanometer år 2031.
Samtidigt kan uttalandet ses mot bakgrund att Huawei för ett år sedan gick ut i statligt kontrollerad media med att USA kraftigt överskattar Huaweis förmåga att tillverka avancerade kretsar. Reportaget och intervjun som frontades på första sidan av Global Times, som lyder under People’s Daily som i sin tur kontrolleras av kommunistpartiet, publicerades händelsevis under pågående handelsförhandlingar mellan USA och Kina.
Att kinesisk halvledarindustri växt sig starkare som följd av USA:s handelsrestriktioner råder det inga tvivel om, men i vilken omfattning är svårare att bedöma. Ett bolag som varit emot restriktionerna är ingen mindre än världens hovleverantör av litografiverktyg, ASML, som återkommande påtalat att det enda resultatet av att försöka kasta Kina tillbaka till halvledarteknisk stenålder kommer få motsatt effekt.
Jämte ASML med sitt egenintresse att göra större vinst har även andra mer oberoende röster talat om risker med att försöka frikoppla Kinas halvledarindustri från det kollektiva väst. Utan samarbete försvinner all insyn i Kinas inhemska förmågor och redan idag är det praktiskt taget omöjligt för utomstående att hålla räkning på antalet fabriker under uppbyggnad. En av få aktörer med någorlunda insyn var analysfirman Techinsights, som under hösten blev svartlistad och klassificerades som en ”icke tillförlitlig aktör” (eng. unreliable entity).
En modern och växande ekonomi är digital och kräver därmed halvledare, varför kinesiska staten under senaste åren öst stimulanser i storleksordningen biljontals kronor över inhemsk halvledarindustri både vad gäller kapacitet och forskning. Under slutet av 2025 avslöjade Reuters vad som beskrevs som ”Kinas Manhattanprojekt”, ett topphemligt program för att kunna tillverka egna litografiscanners med EUV-ljuskällor (extreme ultraviolet). Medan en maskin som kan användas i produktion sannolikt ligger ett antal år bort i tiden ska Kina genom bakåtkonstruktion och tidigare ASML-ingenjörer tagit fram utrustning kapabel att producera EUV-strålning.
Även om Huawei formellt är ett självständigt bolag är det svårt att se att uttalandet från Xu Zhijun inte är åtminstone delvis orkestrerat från högre ort. Den så kallade tacksamheten mot USA bör därför tolkas som ett tecken på att Kina är på god väg och har en färdigplan mot det långsiktiga målet om inhemsk självförsörjning av halvledare.
