Bolag som får pengar ur USA:s CHIPS and Science Act, eller CHIPS Act i kortform, förbinder sig till att inte expandera i Kina över det kommande decenniet. Rättsakten står i nuläget till buds med cirka 40 miljarder USD, men när pengarna blir tillgängliga och med vilka villkor har fram till nu inte framgått – något som till synes har retat halvledarvärldens mästertiggare tillika Intel-VD, Pat Gelsinger.
USA:s handelsminister Gina Raimondo öppnade under tisdagen formellt för halvledarbranschen att söka CHIPS Act-pengar och passade samtidigt på att tydliggöra att rättsakten är till för att värna om och skapa amerikanska halvledarjobb. Det tydligaste villkoret är att bolag som drar nytta av statliga medel genom programmet inte får bygga ut sin utländska tillverkningskapacitet under en tioårsperiod – en variant av Japans bud till sin inhemska industri.
Recipients will be required to enter into an agreement restricting their ability to expand semiconductor manufacturing capacity in foreign countries of concern for a period of 10 years after taking the money.
– Gina Raimondo, handelsminister, USA
De flesta förknippar USA och Östasien med halvledartillverkning och är snabba att dra slutsatsen att CHIPS Act-villkoren är ännu ett verktyg i den amerikanska lådan att använda i handelskriget mot Kina. Om Raimondos uttalande även innefattar Europa och Taiwan, vilket kan vara att dra uttalandet för långt, skulle det innebära att Intel sitter i en rävsax – CHIPS Act-pengar till det avstannade bygget i Ohio skulle omöjliggöra satsningen i tyska Magdeburg.
Intel är heller inte det enda amerikanska bolaget som just nu satsar på Europa. Wolfspeed är i full färd med att bygga världens största kiselkarbidanläggning i Saarland. Överväger vi istället utländska aktörer som expanderar i USA, till exempel TSMC i Arizona, skulle amerikansk statlig medfinansiering av projekt innebära en olustig situation där de tvingas dra i nödbromsen för projekt på exempelvis hemmarknaden.
[Companies may not] knowingly engage in any joint research or technology licensing effort with a foreign entity of concern that involves sensitive technologies or products.
– Gina Raimondo
Oavsett om expansion med hjälp av CHIPS Act-pengar är förbjudet globalt eller enbart i Kina, gör Raimondo det mer tydligt att inga samriskbolag eller licensiering av amerikanskutvecklad ”känslig teknik” får delas med utländska bolag. Detta är sannolikt en direkt referens till den ökande listan av svartlistade kinesiska bolag, där bland annat minnestillverkaren YMTC så sent som under december placerades – på grunder av ”nationell säkerhet” enligt USA.
Our goal is to make sure that the United States … is the only country in the world where every company capable of producing leading-edge chips will be doing that in the United States at scale
– Gina Raimondo
Raimondo låter också hälsa att landets grandiosa planer inkluderar att inhemska bolag som kan utveckla avancerade kretsar också kommer tillverka dem i USA. Sedan tidigare vet vi att bolag likt Tesla väntas bli lanseringskunder när TSMC:s tillverkning i Arizona inleds, trots att samma krets väntas bli 50 procent dyrare i USA än Taiwan. Huruvida andra fabless-bolag som är beredda att ta kostnaden återstår också att se.
I also want to be clear that no CHIPS dollars can be spent on stock buybacks […] This is about investing in our national security, not enabling these companies to use our money to increase their profits.
– Gina Raimondo
En annan kostnad förknippad med CHIPS Act är också restriktioner i vilken typ av aktiviteter bidragen kan gå till. Inga statliga medel får användas till planer för aktieåterköp, utan ska ”investeras i vår nationella säkerhet”, enligt Raimondo. Därtill uppges bolag som söker stöd större än 150 miljoner USD också väntas visa upp planer på hur bolagen ska se till att arbetskraften har tillgång till saker likt överkomliga förskolor – vilket Financial Times anser vara ett tecken på att USA kommer tvingas förlita sig på invandrad arbetskraft för att uppnå sina CHIPS Act-mål.
