Västvärlden med USA i spetsen står allt mer enad kring att strypa Kinas halvledarindustri och näst på tur att sluta upp är Tyskland, rapporterar nyhetsbyrån Bloomberg. Enligt uppgifterna överväger den tyska regeringen att begränsa exporten av kemikalier som används vid tillverkning av halvledare. Att råvaror är i fokus kan ses som en ny front i halvledaroffensiven, där exportbegränsningar mot Kina tidigare haft fokus på framförallt utrustning och verktyg.
Tilltaget om eventuella exportbegränsningar av kemikalier ska vara del av ett större paket som syftar till att begränsa Kinas halvledarförmåga, vilket i sig är del av ett stort skifte från tyskt håll. Landets doktrin har länge varit att öppen handel främjar demokratiska krafter, en hållning som började luckras upp i samband med Rysslands fullskaliga invasion av Ukraina. Kinas ambivalenta hållning mot Ryssland, vilka veckor innan invasionen av Ukraina deklarerade en ”gränslös vänskap”, är också bidragande till att Tyskland svängt mot Kina.
Skulle exportrestriktionerna bli verklighet skulle det drabba fler stora tyska bolag, där kemikalietillverkarna Merck och BASF nämns vid namn i rapporten. Mercks produkter och tjänster används vid tillverkning av praktiskt taget alla chip i världen, medan BASF är marknadsledare i Europa och Asien.
Tysklands förbundskansler, socialdemokraten Olaf Scholz, har länge hållit emot att inta en hårdare hållning mot Kina medan dess koalitionspartner, De Gröna, varit på offensiven i utrikesfrågor. När det kommit till Kina-frågor och då inte minst handelsrelaterade sådana har det vid flera tillfällen varit Robert Habeck, näringslivs- och klimatminister, och Annalena Baerbock, utrikesminister, från De Gröna som skjutit förbundskanslern framför sig. Ett exempel på detta är att Olaf Scholz vill sälja delar av containerterminalen Tollerort i hamnen i Hamburg till det kinesiska företaget Cosco, vilket den gröna koalitionspartnern motsätter sig.
Att Tyskland tittar på exportrestriktioner mot Kina sker inte i ett vakuum, utan det planerade paketet sker i nära koordination med sina allierade i Europa och USA. Att den senare vill sätta käppar i hjulen för Kinas halvledarambitioner tillskrivs officiellt att de vill förhindra utvecklingen av avancerade kretsar som kan användas för militärt bruk, medan de i andra sammanhang talar om att USA ska behålla ledartröjan som världens tekniknation. Underförstått är även att de vill begränsa Kinas möjligheter till tillväxt och att på sikt bli världens nya ekonomiska stormakt.
Även för Tyskland är det en fråga om säkerhetspolitik. Annalena Baerbock och inte minst Robert Habeck med ansvar för näringslivsfrågor är instrumentala i att forma en ny strategi, som syftar till att minska beroendet av Kina och skydda kritisk infrastruktur från hybridattacker – där ett tydligt orosmoln nyligen uppdagats.
När stora delar av Europa, däribland Sverige och Storbritannien, valde att förbjuda 5G-utrustning från Huawei och ZTE i sina telenät lät Tyskland handeln bestå. Den 16 april 2023 blev det känt att Tyskland börjat undersöka all 5G-utrustning som köpts från Huawei, detta efter ha upptäckt en ”risk” med en komponent för energihantering som skulle kunna användas för att störa eller i värsta fall släcka ned telenätet. Vad som gör det synnerligen allvarligt är att uppskattningsvis 60 procent av Tysklands 5G baseras på kinesisk utrustning.
