Blott dagar efter att EU:s Chips Act realiserats gick kommissionen ut med att de fått med ingen mindre än Intel på tåget att växa unionens halvledarindustri. Intel har gjort gällande att de kan komma att investera så mycket som 80 miljarder euro i Europa, med brasklappen att unionen och enskilda medlemsländer ska stå för en del av kostnaden.
Intels satsning kommer breda ut sig över flera europeiska länder och ha sin bas i tyska Magdeburg, som ska bli knytpunkten för alltsammans. I slutet av 2022 framgick att Intel valt att skjuta på sin satsning i Tyskland och begärt ökade subventioner från redan höga 6,8 miljarder euro, något som vid tillfället tillskrevs ökade energipriser, geopolitiska svårigheter och för tillfället minskad efterfrågan på halvledare. Fabriken väntades även bli dyrare än först beräknat – från ursprungliga 17 miljarder euro till ”närmare 20 miljarder”.
Nu rapporterar tyska Handelsblatt med hänvisning till regeringskällor Intels nya giv – subventioner på 10 miljarder euro – i svenska kronor hela 114 miljarder. Bolaget vill med andra ord att den tyska staten ska bekosta mer än hälften av den fabrik som för snart ett år sedan högtidligt utlovades. Reuters rapporterar att Intel valt att inte bemöta uppgifterna till Handelsblatt, utan gav till punkt och pricka samma kommentar som i december; ”Vi arbetar med partner i regeringen för att komma vidare med projektet”.
Medan det nya kravet på subventioner kan anses höga, vilket de också är i relation till fabrikens beräknade kostnad, är det värt att tillägga att det är en uppstartskostnad för någonting potentiellt mycket större. Den fabrik det ofta talas om i singular är i själva verket ett komplex består av två anläggningar som ska utgöra en så kallad megafab, vilket helt enkelt är branschlingo för en riktigt stor fabrik. Utöver detta ska platsen beredas för att kunna bygga fler fabriker längre fram.
Det är inte enbart i Tyskland som Intel vänt hem och återvänt med den extra stora tiggarmössan. Bolaget har tidigare även utlovat en fabrik för paketering av kretsar i Italien, en typ av anläggning som redan är viktig och kommer bli än viktigare när en större andel av Intels produkter går över till chiplet-designer. För ett par veckor sedan kommunicerade VD:n Pat Gelsinger att Italien nedgraderats till blott ett kandidatland. Den nya regeringen under premiärminister Giorgia Meloni ska dock vara fast besluten om att säkra Intels investering i landet.
Att Intel begär ökade subventioner beror sannolikt på de skäl som omnämns, men bolagets egen ekonomiska situation spelar mycket sannolikt också in. Bolagets intäkter och marginaler sjunker stadigt i alla segment till följd av hårdnande konkurrens från framförallt AMD och under fjärde kvartalet 2022 gjorde Intel något så ovanligt en förlust på 700 miljoner USD, att jämföra med en vinst på 4,6 miljarder samma period dessförinnan.
Vad Intels ökade krav på subventioner mynnar ut i återstår att se, men att EU och Tyskland skulle släppa taget för drygt tre miljarder euro förefaller högst osannolikt. Dels för att Intels tilltänkta fabrik i Magdeburg skulle bli den första i unionen med spjutspetstillverkning och dels för att det kollektiva EU behöver all hjälp för att nå sina högt uppsatta mål. Idag svarar EU:s länder för knappt 10 procent av världens producerade kretsar och det är en siffra som är tänkt att nå 20 procent räknat i värde till 2030, ett mål som av många bedömare ser som omöjligt att nå.
