Kina väntas köpa in betydligt mindre utrustning för halvledartillverkning i år än på senare tid, rapporterar Reuters med hänvisning till uttalanden under ett Techinsights-seminarium. Minskningen väntas trots hårdare västliga exportrestriktioner däremot inte bli mer än 6 procent – ned till 38 miljarder USD från 2024 års dryga 40 miljarder.
I jakten på självförsörjande på halvledarfronten har Kina under det tidiga 2020-talet hamstrat utrustning landet saknar kapacitet att producera självt, främst litografiutrustning. Dessa har i huvudsak levererats av nederländska ASML, i en omfattning som därtill gjorde Kina till bolagets näst största marknad under 2023. Detta föll i sin tur inte i god jord med det amerikanska politiska maskineriet, och sedermera infördes exportförbud på ASML:s mer avancerade DUV-maskiner – samt förbud att underhålla desamma.
Tillbaka i nutiden ser år 2025 ut att bli det första året sedan 2021 då Kinas inköp av utrustning minskar. Andelen av världsmarknadens halvledarförsäljning som levereras till Kina väntas landa på 20 procent, något som enligt Techinsights beror på dels exportkontroller inom halvledarsektorn såväl som överkapacitet bland kinesiska tillverkare.
Utöver litografiutrustning saknar Kina också utrustning för montering och test av färdiga kretsar, noterar Reuters. Inhemska bolag stod år 2023 enligt Techinsights endast för 10 procent av monteringsutrustningen och 17 procent av testverktygen. I sammanhanget påminner Tom’s Hardware om att analytiker med lätthet kan följa inflödet av utländsk utrustning in i Kina – medan transparensen inom i landet är betydligt lägre.
Om något kan sägas med säkerhet om kinesisk halvledarproduktion är det att landet saknar tillgång till avancerad litografiutrustning. Så sent som i höstas papperslanserade SMEE utrustning kapabel till produktion av kretsar i 65-nanometersklassen, medan utrustning från ASML, Canon och Nikon har sålt som smör i solsken under landets resa mot självförsörjning.
