När USA:s egen CHIPS and Science Act, i folkmun Chips Act, i våras sjösattes var det få som höjde på ögonbrynen. I rättsakten fanns ett flertal protektionistiska inlägg, däribland praktiska förbud för bidragstagande bolag att expandera i Kina, eller ens i samverkan med kinesiska bolag utföra halvledarforskning.
Nu sammanställer Semiconductor Intelligence vilka stora projekt den amerikanska rättsakten bidrar till. Klart står att hela 142 miljarder USD i stora halvledarrelaterade projekt är i full färd med att investeras, av vilka relativt blygsamma 12,6 miljarder är direkt statligt stöd. Den absolut största enskilda satsningen är TSMC:s Fab 21 i Arizona, till ett värde om 40 miljarder dollar – varav endast 200 miljoner dollar hittills är direkta stöd.
TSMC: fallet ”vi kan lika gärna söka stöd när det finns”
TSMC:s satsning utannonserades redan redan år 2020, långt innan västvärlden till följd av pandemins effekter sökte att ”ta hem” halvledartillverkning. Där och då var TSMC ohotad etta inom kontraktstillverkning, och det ursprungliga uttalade syftet var att kunna erbjuda amerikanska försvarsintressen halvledare. På senare tid har även andra amerikanska bolag likt Tesla anslutit sig till listan kunder som kan tänka sig att betala extra för en ”made in USA”-krets – även om TSMC fortsatt endast paketerar sina kretsar i Taiwan.
Att TSMC satsar stort i USA kan sannolikt tillskrivas politiska påtryckningar som inte kommit allmänheten till känna. Den taiwanesiska kontraktstillverkaren kunde under tredje kvartalet 2023 tacka amerikanska kunder för hela 69 procent av sin omsättning – där det bland annat är vida känt att Apple är lanseringskund för bolagets allra mest avancerade tillverkningstekniker, i dagsläget 3 nanometer.
De hittills utlovade 200 miljoner dollar som TSMC fått tillskansa sig gör varken till eller från för bolaget – men enligt Semiconductor Intelligence väntar sig bolaget totalt 15 miljarder dollar ur Chips Act-kassan. Detta är betydligt mer än de 12 miljarder dollar det ursprungliga Arizona-projektet väntades vara värt, där en fabrik för tillverkning på 5 nanometer istället blir två med kapacitet att tillverka på 3 nanometer.
Texas Instruments: storsatsningar på analogt
Analoga kretsar och Texas Instruments syns normalt inte till på Semi14, men faktum är att bolagets nischade inriktning och ledande ställning varit extremt fruktsam de senaste åren. Semiconductor Intelligence gör bedömningen att bolagets kommande faciliteter i Sherman hade blivit av även utan federala stödpengar – men nu ser den amerikanska staten ut att betala 8 procent av den 30 miljarder dollar stora notan.
Samsung: koreanskt drama i Texas
Världens största minnestillverkare Samsung är också den part som varit den mest högljudda motståndaren till vissa regler i Chips Act. Då bolaget har stora delar av sin minnesproduktion i Kina har det med näbbar och klor slagits mot inskränkningar av dess möjligheter att expandera. Det hela ledde till ett undantag för import av halvledarutrustning till Kina på obestämd tid för både Samsung och landsmännen SK Hynix.
Samsung är i full färd med att bygga en ny foundry i Taylor, Texas, för att sällskapa bolagets andra Texas-baserade foundry i närliggande Austin. Även här drar Semiconductor Intelligence slutsatsen att bolagets operationer i Austin sannolikt var lönsamma nog samt tillräckligt nära sin maximala kapacitet för att må bra av en systeranläggning i närheten. Anläggningen i Taylor kommer tillverka kretsar på 5 och 4 nanometer, och dryga 7 procent av den totala investeringen om 17 miljarder dollar kommer komma från den amerikanska staten.
Intel: regerande världsmästare i bidragstiggeri
Intels VD Pat Gelsinger är kanske halvledarvärldens bästa tiggare sedan han tillträdde sin post i februari 2021. Oblygt har han förhandlat till sig EU-medel för unionens första megafab – med satellitfaciliteter spridda runtom i unionen. Hemma i USA drog han i handbromsen för ett planerat projekt i Ohio, explicit på grund av uteblivna statliga subventioner.
Haveriet i Ohio var också en katalysator för bolaget att söka sig utomlands, där tidigare nämnda tyska satsning i Magdeburg sällskapas av ett projekt i Israel till ett värde av 25 miljarder dollar. Av dessa uppges 3 miljarder dollar komma direkt ur den israeliska statskistan i vad Intel kallar den största privata investeringen i Israels historia. Även projektet i New Albany, Ohio, är åter på banan – där uppges Intel få 12 procent av sin 20 miljarder dollar stora investering i återbäring från Chips Act-kassan.
Micron: Idaho är mer än bara potatis
Minnestillverkaren Micron har haft ett motigt 2023, där bolagets satsningar i Kina representerat möjligheter för landet att ge igen mot de amerikanska handelsrestriktionerna. Under maj månad förbjöds kinesiska bolag att utrusta ”viktig infrastruktur” med minneskretsar från Micron – vilket sedermera ledde till högljudda diskussioner om att Samsung och SK Hynix inte får fylla Microns tomrum i landet.
Allt detta skedde dock långt efter att Micron, medan minnesmarknaden stod i zenit, utlovade massiva satsningar på hemmaplan i Boise, Idaho. Satsningen i Boise, värd 15 miljarder dollar, får också sällskap av en kommande facilitet i delstaten New York till en prislapp av 20 miljarder. Totalt ser Micron ut att kunna tillskansa sig drygt 18 procent av sina utgifter täckta på federal och delstatsnivå.
Slutsats: satsningar från TSMC, Intel och Micron direkta resultat av Chips Act
Det är nästintill omöjligt att hävda med säkerhet att löften om amerikanska stödpengar är anledningen till nybyggen, men Semiconductor Intelligence drar slutsatsen att TSMC ”definitivt” satsar i USA på grund av Chips Act-stöd, och att Intel och Micron ”sannolikt” gör detsamma. Detta är en bild Semi14 inte nödvändigtvis delar, mot historiken i de olika projekten.
Det kanske mest uppenbara exemplet på bidragsfiske kommer i våra ögon istället från Intel, som gjort det tydligt att satsningen i Ohio inte blir av utan stödpengar. Utöver Chips Act-pengar tillkommer även lokala stöd på delstatsnivå, där storstadsregionen Columbus desperat vill locka till sig de 3 000 jobb Intel lovat när de två fabrikerna står redo år 2025.
Även om Micron haft ett motigt 2023 har bolagets satsningar i Kina egentligen enbart betytt ett avbräck i NAND-försäljning – ett segment som under hela året varit det svarta fårets (minnesmarknadens) svarta får. Istället tillverkar bolaget i dagsläget DRAM i Taiwan och Japan, och att etablera minnestillverkning i USA med hjälp av extra stödpengar för att hjälpa med riskspridning kan gott och väl ha varit något som inte hade kommit på tal utan Chips Act.
Fallet TSMC framstår däremot inte som lika enkel att analysera. Den ursprungliga satsningen för 12 miljarder dollar tillkännagavs så tidigt som i maj 2020, men den senare revisionen som inkluderar satsningar för ytterligare en fabrik och totalt 40 miljarder kan mycket väl vara ett resultat av stora sedelbuntar. Samtidigt är TSMC i en unik position som marknadsdominant där implikationerna av ett allt aggressivare Kina hotar bolagets hembas Taiwan, där all avancerad tillverkning än så länge huseras.
Situationen med halvledarbrist under pandemin kan ha lett till att amerikanska kunder helt enkelt har hört av sig till TSMC i större omfattning än ursprungligen väntat – och nu är redo att betala extra för ”made in USA” istället för att riskera stå utan kretsar helt och hållet.
Oavsett vad respektive bolags huvudsakliga motivation för nysatsningar egentligen är, är det extremt svårt att vifta bort att USA än en gång ser ut att bli ett halvledarland att räkna med inom kort. Jämfört med EU har bolaget lyckats locka till sig betydligt fler satsningar med hjälp av stödmedlena landet har till buds – även om Intel, TSMC, Infineon och STMicroelectronics satsar stort på att bygga upp den tynande europeiska halvledarsektorn.
