Genom att förvägra Kina verktyg för tillverkning av avancerade kretsar har USA och dess allierade med framgång kastat grus i landets ambitioner om självförsörjning. I väntan på inhemska verktyg för tillverkning i spjutspetsen har Kina ställt om och fokuserar på att bygga ut sin förmåga inom mindre avancerade chip, som ännu inte är del i några handelsembargon
Till Bloomberg berättar högt uppsatta tjänstemän i USA och Europa (EU /reds. anm.) om en ökande oro kring Kinas nya satsning. Att få Kinas inhemska tillverkning av halvledare på knä är enligt väst en fråga om nationell säkerhet, där man konkret pekat på vikten av att begränsa Kinas förmåga att tillverka avancerade kretsar för artificiell intelligens (AI) och militära applikationer, men nu har alltså landet hittat en alternativ väg för att skapa huvudbry i väst.
Tillverkning i spjutspetsen används till chip för tillämpningar där behovet av mer beräkningskraft är omättlig, som exempelvis persondatorer, servrar, AI och militära applikationer, och den mest moderna tekniken idag är 3 nanometer. Med legacy menas tekniker med runt 10 år på nacken; 28 nanometer eller äldre. En betydande andel av världens kretsar tillverkas på just äldre teknik och används i praktiskt taget alla elektronikprodukter. När det talas om att moderna elbilar huserar 3 000–5 000 individuella kretsar är det en försvinnande andel som är tillverkade i spjutspetsen. Den som kontrollerar denna marknad har således stort inflytande i världsekonomin.
The amount of money that China is pouring into subsidizing what will be an excess capacity of mature chips and legacy chips — that’s a problem that we need to be thinking about and working with our allies to get ahead of.
– Gina Raimondo, handelsminister i USA
Under en paneldiskussion på American Enterprise Institute bekräftade USA:s handelsminister, Gina Raimondo, att regeringen åtminstone börjat problematisera den nya väg Kina slagit in på och att det är något som kräver eftertanke. Hon konstaterade att Kina öser subventioner över företag som bygger ut sin tillverkning av legacy-chip och att detta kan leda till överkapacitet på marknaden.
I förlängningen skulle kinesiska företag kunna sälja dessa kraftigt subventionerade chip på den globala marknaden och slå ut utländska rivaler, vilket skulle kunna sätta väst i en beroendeställning till Kina – tvärtemot vad som var målet när USA och dess allierade började införa handelsembargon på litografiska verktyg. Oron är inte obefogad, tvärtom finns flera exempel på detta sedan tidigare. Ett konkret i närtid är solenergiindustrin och ett annat längre bak i tiden som högaktualiserats är metaller, som Kina nyligen börjat använda som vedergällning mot västvärldens handelsembargon.
För USA som vill begränsa Kinas inflytande inom en av världens viktigaste handelsvaror får det hela ses som ett nederlag, och på detta är det inte säkert att de kan göra något åt saken. Det har redan varit svårt att få med länder som Nederländerna och Japan på tåget att begränsa exporten av verktyg för tillverkning av avancerade chip. Att begränsa Kinas möjligheter att bygga ut kapaciteten för legacy-tillverkning skulle innebära betydligt mer långtgående handelsembargon, som inte varje land skulle se på med blida ögon.
