I svallvågorna av coronapandemin och en aldrig tidigare skådad halvledarbrist satsar såväl EU som USA stort på att ta hem tillverkningen från Asien, som idag svarar för en förkrossande majoritet av alla världens chip. Detta innebär inte enbart att regionerna tillsammans med näringslivet bygger fabriker för biljontals kronor, utan även att bygga upp en oberoende västerländsk leveranskedja för att kunna omvandla sand till färdiga chip.
Samtidigt som väst vill slå sig fri beroendet av ett allt mer instabilt Östasien inför USA med nationell säkerhet som förevändning ständigt hårdare handelsrestriktioner mot Kina. Resultatet är en globaliserad ekonomi på dekis, något Taiwan Semiconductor Manufacturing Companys (TSMC) grundare, 92-åriga Morris Chang, ser på med oro.
Under ett tal på ett sportevenemang för företagets anställda påtalade Chang att han redan 2019 såg att TSMC skulle bli ett strategiskt slagfält för världens stormakter – något han menar att dagens situation bekräftar. Frågor om nationell säkerhet, som Kinas allt starkare hot om att införliva Taiwan i fastlandet och en oklar hållning kring om USA kommer ingripa, gör att ”vissa” av TSMC:s konkurrenter ser en öppning (att bräcka bolagets dominerande ställning /reds. anm.). Bolaget svarar idag för mer än hälften av världens tillverkade chip och sett till tillverkning i spjutspetsen är andelen i häraden 90 procent.
Samtidigt som Chang höjer ett varningens finger talar han om de fördelar TSMC har. En av de mest uppenbara är bolagets storlek, vilket ger stordriftsfördelar andra aktörer endast kan drömma om. Likt många gånger tidigare betonar han kulturella skillnader mellan Taiwan och USA gällande arbetsmoral, där taiwanesiska ingenjörer enligt Chang utmärker sig med att plocka upp telefonen nattetid och ständigt är redo att rycka ut när problem uppstår.
När han blickar utåt ser han USA:s halvledarindustri som den naturliga konkurrenten. Medan landet sedan 1990-talet tappat marknadsandelar från omkring 30 till 13 procent har inhemska aktörer fortsatt investera tungt i landet, vilket Chang menar gör att det inte krävs några substantiella kapitalinvesteringar för att eventuellt köra om TSMC i framtiden. I sammanhanget ska nämnes att USA:s rättsakt CHIPS and Science Act rymmer hela 52,7 miljarder USD, som ska användas för att subventionera investeringar i landet.
Den största konkurrenten i USA är Intel, som lagt all sin tyngd bakom att bli en konkurrent som kan utmana TSMC och dess nuvarande huvudrival Samsung. Med dotterbolaget Intel Foundry Services (IFS) och det faktum att Intel har ett väletablerat ekosystem med fabriker i USA kan de med relativ lätthet utmana TSMC på världsscenen, som allt mer oroas över det spända läget mellan Taiwan och Kina och är beredda att betala extra för ”Made in USA”.
Förutom USA tror Chang att Japan kommer bli en allt viktigare del av det globala ekosystemet för halvledare. I landet återfinns Canon och Nikon, som med sina litografiska maskiner är huvudkonkurrenter till nederländska ASML. Därtill tillverkas en lång rad material i landet, alltifrån kiselskivor till gaser och vätskor, som krävs för att göra ett färdigt chip. Det här och även att genom Rapidus få till stånd tillverkning i spjutspetsen ingår i Japans strategi att återuppbygga en halvledarindustri som sedan länge fallit i glömska.
Utöver detta har Japan geografiska fördelar som talar för landet. Enligt Chang är Japan en ”idealisk plats” tack vare tillgången på vatten, elektricitet, landytor och den arbetskultur han menar att väst saknar. Han pekar även mot att Singapore har goda förutsättningar, men att landets yta, vattentillgångar och elkapacitet gör att landet inte är lika självklart som Japan.
På ännu längre sikt ser han potential för Vietnam och Indien att bli framtida hubbar, men det är sannolikt en lång väg kvar att gå. Medan Indiens försök att locka internationella aktörer hittills gått bet finns tecken om att investeringar utifrån är på gång, däribland från den taiwanesiska tillverkningsgiganten Foxconn.
Konflikten i Israel inget hot för Intel
Morris Chang passar samtidigt på att kommentera den uppblossade konflikten i Israel, där Intel är tungt exponerad med två fabriker i Kiryat Gat mellan Gazaremsan och Västbanken. Därtill har bolaget gått ut med att de ska investera 25 miljarder USD i ytterligare en anläggning – den största investeringen av en privat aktör i landets historia. Medan Intels VD Pat Gelsinger flitigt utmålat Taiwan som en osäker plats har Chang en mer ödmjuk linje och tror inte att konflikten kommer ha någon större inverkan på Intels verksamhet i Israel.
