HemNyheterPolitikKinas import av chip minskade 12,4 procent på årsbasis

Kinas import av chip minskade 12,4 procent på årsbasis

Såväl import som inhemsk produktion av chip har sjunkit kraftigt 2022, något som kan kopplas till hamstring under fjolåret.

Under president Donald Trumps tid vid makten inleddes ett handelskrig mellan USA och Kina, och det blev allt annat än en kursändring med Joe Biden. Från att ha handlat om varor i stort är nu teknik i centrum med fokus på halvledare, där exportförbud av färdigproducerade kretsar nyligen utökats till att även inbegripa verktyg för att möjliggöra mer inhemsk tillverkning.

I takt med att USA successivt dragit åt tumskruvarna har uppgifter talat om att kinesiska företag hamstrat kretsar. Det mer eller mindre bekräftas när Kina släpper landets finansiella rapport för tredje kvartalet. Datan skulle ursprungligen ha släppts i början av oktober men senarelades till nu, något bedömare tillskriver att kommunistpartiets styre inte vill ge kritiker bränsle för kritik under den nu avslutade kongressen.

Utöver att landets bruttonationalprodukt (BNP) växte 3,9 procent, och därmed slog förväntningarna med 0,5 procentenheter, framgår att importen av chip i september krympte med hela 12,4 procent jämfört med samma månad 2021. I siffror är det en tillbakagång från 54,3 till 47,6 miljarder chip. Sett till 2022 års första nio månader har 417,1 miljarder chip importerats till Kina, en nedgång om 12,8 procent jämfört med samma period 2021.

Kina har som mål att bli självförsörjande och en viktig del i detta är att skala upp den inhemska produktionen. Trots ambitionerna visar data från Kinas statistiska byrå (eng. National Bureau of Statistics) att den inhemska tillverkningen sjunkit med 10,8 procent till 245 miljarder chip under årets första nio månader. Datan visar även på att trenden accelererat och att produktionen i september låg på 26,1 miljarder chip, vilket är en tillbakagång med hela 16,4 procent jämfört mot samma månad 2021.

Att både export och inhemsk produktion av chip sjunkit med över 10 procent stärker tesen om att kinesiska intressen hamstrat kretsar. Dels av rädsla för hårdare restriktioner, dels för att de likt övriga världen norpade åt sig allt de fick tag på när kretsbristen var som värst. Hur stor inverkan USA:s restriktioner haft på Kinas import av kretsar under perioden är data kommunistpartiet föga förvånande utelämnar.

I korthet innebär USA:s restriktioner begränsningar i export av kretsar tillverkade på tekniker mer avancerade än 14 nanometer, vilket exempelvis uteslutar alla aktuella grafikkort från Nvidia och AMD med kapacitet att simulera artificiell intelligens. Sett till minneskretsar handlar det i praktiken om ett totalstopp, då gränsen går vid ålderdomliga DRAM-kretsar om mindre än 18 nanometer och NAND-kretsar med 28 lager eller fler.

Klart allvarligast är det senaste batteriet av restriktioner, som i praktiken omöjliggör för Kina att importera utrustning för tillverkning av kort sagt alla moderna kretsar. Detta gäller inte enbart utrustning tillverkad i USA, utan även sådan som tillverkas i andra länder med hjälp av amerikanska patent. Av den anledningen har bland annat nederländska ASML tidigare förbjudits leverera maskiner med EUV-litografi till Kina.

KällaReuters
Jacob Hugosson
Jacob Hugosson
Chefredaktör och medgrundare av Semi14. Datornörd som med åren utvecklat en fallenhet för halvledarbranschen. Har sedan 2008 år skrivit för tidningar i print och online, hos vilka han verkat som alltifrån chefredaktör till community manager.
Relaterade artiklar
Annons

Läs också