Mittens rike arbetar på ytterligare ett stimulanspaket för att stärka inhemsk halvledarindustri och bryta beroende av väst, rapporterar finanstidningen Bloomberg. Kinesiska tjänstemän tidningen talat med gör gällande att arbetet på det nya stödpaketet är i ett tidigt skede och att många detaljer kvarstår, då inte minst storleken på påsen pengar.
Det belopp som diskuteras sträcker sig från 200 till 500 miljarder kinesiska yuan, motsvarande cirka 260 till 660 miljarder svenska kronor. Detta att jämföra med stödpaketet ”Big Fund III” om 450 miljarder yuan som sjösattes så sent som januari 2025, varav en stor del av pengarna redan ska ha fördelats till inhemska aktörer. Med dåvarande växelkurs motsvarade Big Fund III i runda slängar Chips Act-rättsakterna från både USA och EU, som båda släpat fötterna efter sig med att fördela sina medel.
Det tidigare stödpaketet ska ha haft som främsta fokus att stärka de inhemska leveranskedjorna inom bland annat utrustning och material – två områden där Kina är i störst beroende av väst – snarare än i anläggningar för faktisk kretsproduktion. Hur de anslag som nu diskuteras ska riktas är ännu inte bestämt, men då landets utmaningar kvarstår är det ingen högoddsare att åtminstone en del fortsatt ska gå till forskning och utveckling (FoU) av utrustning. Som konkret exempel är Kina fortfarande starkt beroende av nederländska ASML för litografiutrustning och exportkontrollerna av dessa viktiga maskiner skärps successivt.
Rapporten noterar även Kinas beroende av väst för AI-beräkningskretsar, inte minst från Nvidia, och att regeringen därför fortsatt väntas stödja inhemska aktörer som Huawei och Cambricon. Nyligen öppnade Trump-administrationen för Nvidia att börja exportera beräkningskortet H200 ”Hopper” till Kina, detta efter att Huawei gjort framsteg som delvis minskat anledningar att begränsa exporten av förra generationens AI-kretsar. Nvidias senaste generation B200 och B300 ”Blackwell” förblir dock öronmärkta i första hand amerikanska bolag, och i andra hand allierade länder inklusive Sverige.
I en sammanställning av Bloomberg baserad på data från intresseorganisationen Semiconductor Industry Association (SIA) framgår att Kina är det land som investerar klart mest i sin inhemska industri. Värt att notera är att Kinas 142 miljarder USD inte innefattar det stödpaket som håller på att utarbetas, där tidigare nämnda 200–500 miljarder yuan motsvarar ett tillskott på runt 28–71 miljarder USD.
Kinas president Xi Jinping har tidigare talat om att bygga upp landets halvledarkapacitet genom en ”helnations”-strategi. Att nå självförsörjning inom halvledare har varit på dagordningen i väl över ett decennium, där bland annat Big Fund (1) sjösattes redan 2014, men dessa ambitioner accelererade efter att USA år 2019 svartlistade Huawei från att använda amerikansk teknologi. Att inte mindre än tre amerikanska administrationer hållit fast vid och stramat åt denna policy har visat Kinas regering att de inte kan vara beroende av USA:s nycker.
Samtidigt som Kina fortsätter att växla upp sina halvledarambitioner har regeringen, både direkt och indirekt via utspel i statsmedia, börjat uppmana inhemska företag att prioritera inhemska komponenter, inklusive AI-beräkningskort. Värt att tillägga i det sammanhanget är att regeringen trots USA:s policyförskjutning ännu inte godkänt import av Nvidia H200.
