”Utan chip finns inget digitalt” konstaterade EU-företrädare när Chips Act presenterades mars 2022, som direkt följd av den stora kretsbristen och dess inverkan på bland annat fordonsindustrin. Sedan dess har unionen gått snabbt från ord till handling och redan april 2023 under Sveriges ordförandeskap nåddes en preliminär politisk överenskommelse, som nu blivit lag.
With the European Chips Act, we aim to strengthen the EU’s position in the global semiconductor landscape and to address the vulnerabilities in supply chains exposed by the pandemic. We want to have more influence and to be leaders, so we have secured €3.3 billion for research and innovation. We aim to boost technological capacity, and are implementing measures to combat potential shortages. Europe is prepared to face the future challenges in the semiconductor industry, prioritising strategic autonomy, security, and a favourable business environment.
– Dan Nica, socialdemokratisk europaparlamentariker och rapporteur
Med rösterna 587 för, 10 mot och 38 nedlagda gick EU Chips Act i mål och ger unionen nya verktyg för att möta målet om att till år 2030 nå en 20-procentig marknadsandel, upp från dagens cirka 10 procent. En komponent i rättsakten är 3,3 miljarder euro i direkta EU-pengar och en stor del går till att utöka budgeten till Horizon Europe, unionens forsknings- och innovationsprogram. Därtill ska EU bygga ut ett nätverk med kompetenscentra för locka nya talanger till forskning, design och produktion, för att möta Europas skriande kompetensbrist på området.
En pott direkta EU-medel är blott en mindre del av Chips Act, som istället ska ses som ett regelverk för att underlätta inhemsk industri. En viktig del i detta är möjligheten att korta tillståndsprocesser för chiprelaterade investeringar, något som möjliggörs genom en så kallad ”stadga om största nationella betydelse” för just halvledarteknik. Det ska även finnas särskilda stöd för små- och medelstora företag som verkar inom halvledare och då särskilt halvledardesign.
En av de andra stora nyheterna när Chips Act nu blir verklighet är är att EU-kommissionen ska inrätta en ny krishanteringsmekanism, som i förebyggande är tänkt att förebygga ”risker” i EU:s försörjning av halvledare. Konkret beskrivs tidiga indikatorer, som varje enskilt medlemsland ska kunna använda för att utlösa en EU-omfattande varning för halvledarbrist.
I ett nästa steg ska EU-kommissionen kunna gå vidare med krisåtgärder, som att prioritera leveranser av särskilda halvledare eller göra stora gemensamma upphandlingar och inköp för alla medlemsländer. Mekanismen beskrivs som en sista utväg i händelse av en kris inom halvledarsektorn, vilket troligen innefattar alltifrån en likartad kretsbrist likt den som föranledde Chips Act till krig eller andra katastrofer som påverkar tillgången på halvledare.
Med Chips Act slår EU även fast att målet inte är att sluta sig mot omvärlden. Tvärtom menar Europaparlamentet att de vill stärka internationella samarbeten med strategiska partner och inom immateriella rättigheter för halvledare.
