Genom att begränsa Kinas möjligheter att tillverka chip med spjutspetsteknik vill USA förhindra landets möjligheter att tillverka avancerade AI-kretsar, som skulle kunna användas för militära ändamål. Efter Huaweis lansering av telefonen Mate 60 Pro som innehåller en inhemskt tillverkad systemkrets på 7 nanometer har det talats om ännu hårdare exportrestriktioner.
Nu går den amerikanska myndigheten Bureau of Industry and Security (BIS) ut med skarpare restriktioner, som ytterligare ska begränsa Kinas inhemska halvledarindustri. En del i detta är att USA drar åt tumskruvarna ytterligare kring exporten av litografiska maskiner med deep ultraviolet-strålning (DUV), som använder sig av teknik från USA – det vill säga samtliga maskiner från ASML, Canon och Nikon.
Exakt vilka DUV-maskiner, eller rättare sagt vilka teknisk specifikation, som omfattas är ännu inte klart. Målet är dock högst troligt att begränsa landet från att bygga ut sin kapacitet att tillverka avancerade kretsar på 7 nanometer, vilket de lyckades åstadkomma utan användning av moderna maskiner av typen extreme ultraviolet (EUV). Att det kinesiska bolaget Semiconductor Manufacturing International Company (SMIC) lyckades med detta tog märkligt nog världen på sängen, trots att Taiwan Semiconductor Manufacturing Company (TSMC) gjorde just detsamma med sin första generations 7-nanometersteknik.
När nu skadan är gjord i USA:s ögon införs även exportrestriktioner som syftar till att slå det Kina åstadkommit i kras. Förutom kompletta maskiner införs restriktioner för export av reservdelar till redan levererade maskiner. Tanken är att de mer avancerade DUV-maskiner Kina har i landet på sikt fallerar, vilket successivt skulle krympa den totala tillverkningskapaciteten av mer avancerade chip likt Kirin 9000S som huserar i Huawei Mate 60 Pro.
Medan en mobiltelefon inte kan anses vara ett nationellt hot blev den ett bevis på vad Kina kan göra, restriktioner till trots. Med tillverkning på 7 nanometer och användningen av avancerade chiplet-tekniker vore det möjligt att tillverka med dagens mått hyfsat högpresterande AI-kretsar, som åtminstone skulle vara tillräckligt bra för att inte behöva inhandla beräkningskort från aktörer likt Nvidia, AMD eller Intel.
En del i de nya exportrestriktionerna berör därför tekniker för chiplet-tekniker. Vad exakt som gäller här framgår inte, men sannolikt samma sak som med DUV-maskinerna. Används intellektuell egendom eller komponenter signerade USA tillåts inte export av sagda produkt. Det här kommer främst påverka de kinesiska aktörerna Moore Threads och Biren, som båda väckt uppmärksamhet då de utvecklat och designat grafikkort för gaming. Steget att anpassa en sådan arkitektur som till sin natur är massivt parallelliserad för AI-tillämpningar är inte långt bort.
Att USA saboterar för inhemska AI-aktörer på uppsegling kan ses som en skänk från ovan för Nvidia, AMD, Intel och många fler, vilka i alla fall på kort sikt slipper kinesisk konkurrens på en av världens största marknader. Parallellt med detta ändras de parametrar som tidigare gällt för att tillåtas exportera beräkningskort för AI-tillämpningar till Kina.
Dagens parametrar sätter en gräns på bandbredd, vilket effektivt begränsar möjligheten att skala upp antalet AI-acceleratorer som kan samverka med varandra, och rå prestanda mätt i flyttalsprestanda (FLOPS, floating-point operations per seconds). För att förbjuda export av beräkningskretsar krävdes att båda parametrar översteg ett tröskelvärde. Detta skärps nu till att innebära att endast en av parametrarna behöver överskrida tröskelvärdet för att beläggas med exporterförbud.
Istället tillkommer en ny parameter kallad prestandadensitet, som syftar till att begränsa möjligheten att sammankoppla tusentals beräkningskort i enorma superdatorer. Den gräns som satts är att system som mest ska kunna para ihop 256 stycken AI-kretsar och exakt hur detta ska åstadkomma är något endast tillverkarna bakom beräkningskorten ska svara på. Här vill amerikanska myndigheter se bevis på att sagda produkter är ”manipuleringssäkra”, det vill säga att en kinesisk aktör inte ska kunna kringgå sådana tekniska restriktioner.
Det är tydligt att USA behövt göra svåra avvägningar med de nya handelsrestriktionerna. Att kasta ytterligare grus i Kinas maskineri är en sak, men att som kapitalismens högborg påverka det egna näringslivet en annan. Det är ingen högoddsare att Nvidia, AMD, Intel och likasinnade haft ett finger med i spelet när USA:s myndigheter satt de nya prestandabegränsningarna, som gör att de fortsatt kan tälja guld på en av världens största marknader.
