I november öppnade Trump-administrationen plötsligt för export av AI-kretsar från bland annat Nvidia till Kina, utan att ge någon mer ingående förklaring. Nu rapporterar Bloomberg (via Digitimes) med hänvisning till källor att beslutet fattades till följd av Huaweis avancemang på området, som krasst gjorde exportkontroller av vissa AI-beräkningskort överflödiga.
Under våren tillkännagav Huawei CloudMatrix 384, en komplett serverinfrastruktur med nätverk, optik och mjukvarulager som direkt konkurrent till Nvidia och dess senaste GB200 NVL72 med arkitekturen ”Blackwell”. Då Huaweis lösning med AI-beräkningskretsen Ascend 910C ansågs kunna konkurrera med Nvidia beslutade den amerikanska regeringen att tillåta bolaget börja exportera förra generationens H200 ”Hopper” till den kinesiska marknaden.
När restriktionerna lättade talade USA:s finansminister om att det inte är uteslutet att Kina med tiden får tillgång till mer avancerade kretsar, såsom Blackwell och kommande ”Rubin”, men att det kan bli aktuellt först 12–24 månader efter lansering på amerikansk mark. Detta är ett noga avvägande där USA inte vill ge Kina tillgång till spjutspetsteknik, men samtidigt vill ge landet tillräckligt incitament att fortsätta investera i och vara beroende av USA:s ekosystem – närmare bestämt den mjukvara som används av i synnerhet Nvidia-baserade AI-lösningar.
Huawei CloudMatrix 384 levererar på pappret runt dubblerad beräkningskapacitet, 3,6 gånger större minneskapacitet och 2,1 gånger mer bandbredd än ett Nvidia NVL72, men i realiteten är det en sanning med modifikation. Där Huaweis lösning kräver 384 stycken Ascend 910C över fem serverrack är Nvidia NVL72 ett enskilt serverrack huserande 72 stycken GB200-beräkningskort. Samtidigt är energieffektiviteten hos CloudMatrix 384 betydligt lägre och effektförbrukningen hela 4,1 gånger högre, enligt Semianalysis.
Att Huaweis lösning ändå ses som ett hot kan tillskrivas kraftiga subventioner från den kinesiska staten, som öser pengar över inhemsk halvledarindustrin och AI-sektorn. Huawei kan därmed inte enbart producera kretsar billigare än vad som annars vore möjligt, utan subventionerade elpriser gör även slutkunders investering i CloudMatrix 384 praktiskt gångbar.
Även Nvidia GB200 borträknad är H200 en generation före Ascend 910C, men detta till trots flockas inte kinesiska företag runt Nvidias AI-beräkningskort. Kinesisk statsmedia har talat om Nvidias AI-kretsar som potentiella säkerhetshot och nya riktlinjer förbjuder utländska AI-acceleratorer i datacenter som uppförts med statligt stöd. Huruvida detta står fast beror sannolikt på landets egen förmåga att helt och hållet kunna ersätta Nvidia. Nvidia å sin sida har helt räknat bort den kinesiska marknaden från sina prognoser och sagt till investerare att eventuell framtida försäljning vore en ”bonus” på sista raden.
Enligt den sanning som gäller idag är det den med störst och bäst datacenter som vinner AI-racet och globalt råder brist på sagda beräkningskort – inte minst i Kina. Det har tidigare rapporterats om att Huawei för helåret 2026 kommer att kunna producera alltifrån 300 000 till 5 000 000 enheter av beräkningskort i Ascend-serien, där den högre siffran helt beror på huruvida inhemska aktörer likt SMIC, Huawei och minnestillverkaren CXMT förmår att skala upp produktionen.
