Så sent som i oktober månad införde USA storskaliga restriktioner ämnade att skjuta Kina och dess förhoppningar om självförsörjning inom halvledarsektorn i sank. Detta föll föga förvånande i god jord med Kina, som är i full färd med att försöka få tillgång till amerikanska produkter, tjänster och teknik genom handelsorganet WTO.
Nu fyrar Biden-administrationen av nästa salva i restriktionskavalkaden, nämligen en svartlistning av 21 ”nyckelspelare” bland kinesiska AI-bolag – samt YMTC, Yangtze Memory Technologies. YMTC har under en längre tid imponerat med sin NAND-teknik och meddelade nyligen att bolaget kommit ikapp jättarna Samsung, SK Hynix och Micron när de utannonserade 3D-flashminne med 232 lager.
YMTC poses an immediate threat to our national security, so the Biden Administration needed to act swiftly to prevent YMTC from gaining even an inch of a military or economic advantage
– Chuck Schumer, demokratisk majoritetsledare i amerikanska senaten
YMTC har tidigare haft ingen mindre än Apple på kroken som kund, där Iphones för den kinesiska marknaden var tänkta att nyttja kinesisk lagringsteknik. Denna idé stötte på patrull från amerikanska lagstiftare, och Apple själva pudlade efter oktobers amerikanska handelsembargon mot kinesiska företag från planerna.
Formellt förbjuds exporter av och som framställs med amerikansk teknik i USA på grunder av nationell säkerhet, då Biden-administrationen bedömer att tekniken kan slussas från YMTC till tidigare svartlistade bolag likt Huawei och Hikvision. Bland AI-bolagen nämns Cambricon Technologies och CETC, som blir föremål för ännu striktare åtgärder – bolagen får inte köpa utrustning tillverkad med amerikansk teknik, oavsett var i världen utrustningen eller produkterna framställts.
Den amerikanska kongressen arbetar som bäst på att förbjuda den amerikanska staten från att köpa in produkter som innehåller produkter tillverkade av YMTC, minnestillverkaren CXMT eller halvledartillverkaren SMIC. Inte heller där tar den amerikanska tiraden av planerade amerikanska restriktioner slut, landets handelsdepartement uppges också ha siktet inställt på nio bolag som uppges spela en roll i moderniseringen av den kinesiska militärmakten.
Bland dessa nio bolag inkluderas landets enda tillverkare av litografisk utrustning, Shanghai Micro Electronics Equipment Group (SMEE), samt Tianjin Tiandi Weiye Technologies, en tillverkare av övervakningskameror. I fallet med det sistnämnda bolaget uppges bolagets roll i ”kinesiska förtryckskampanjer” och ”högteknologisk övervakning av uigurer” som anledning.
Att uteslutningarna och svarlistningarna sker på grunder av nationell säkerhet är däremot bara en del av ekvationen. USA räds att ett militärt överlägset Kina kan komma att sikta in sig på världens största halvledartillverkare – taiwanesiska TSMC. Ett scenario där Kina tar över Taiwan med militär makt har däremot betydligt mer kännbara konsekvenser för världen utanför USA och Kina, tack vare världsekonomins beroende av ett Taiwan som självständigt framställer chip åt hela världen.
Amerikanska medborgare å sin sida har sedan tidigare förbjudits arbeta i den kinesiska halvledarsektorn.
