Världens största ekonomi reagerade snabbt på störningarna i leveranskedjor kring halvledare och började arbeta på rättsakten ”Chips Act”. Att baxa igenom lagstiftning genom kongressen tog dock längre tid än väntat – landet blev omkört av det annars så tröga EU-maskineriet – och utbetalningar av pengar från slutprodukten CHIPS and Science Act har låtit sig vänta.
Under februari stod det klart att Globalfoundries blir en av de första att få ta del av anslag från CHIPS and Science Act och nu står Intel på tur, rapporterar Reuters. Uppgifterna gör gällande att president Joe Biden och handelsminister Gina Raimondo inom de närmsta dagarna håller hov i Arizona, där ett paket i mångmiljardklassen ska tilldelas Intel. Intel uppges även ha bjudit in kunder och leverantörer att delta i evenemanget, något bolaget avböjt att kommentera.
Rättsakten som, kort brukar kallas CHIPS Act, innehåller 39 miljarder USD i direkta subventioner för nya anläggningar och 75 miljarder USD i lånegarantier. Förutom att det handlar om ett antal miljarder framgår inte av Reuters rapport ens ett ungefärligt belopp, men tidigare uppgifter till Bloomberg har gjort gällande att Intel och amerikanska staten förhandlat om ”mer än” 10 miljarder USD uppdelat i subventioner och lånegarantier.
Det kommande evenemanget följer en längre tids gnissel från Intel, vars modus operandi är att i väntan på statligt stöd hålla investeringar i USA och EU gisslan. Att Intel förr eller senare skulle bygga ut i Arizona där de sedan decennier tillbaka har en stark närvaro kan ses som givet, men tillskottet kommer sannolikt påskynda sådana planer. Desto jobbigare för USA är Intels projekt i Ohio, där utfästelser om investeringar om uppemot 100 miljarder USD gjorts, som bolaget i omgångar pausat med illa förtäckta hot om att de inväntar att staten vädrar plånboken.
Hemma i EU har Intel flitigt vridit om armen på makthavare, då inte minst i Tyskland som är tänkt att bli navet i bolaget storsatsning på europeisk kontraktstillverkning. Efter flertalet publika hot om att flytta sina planerade fabriker för över 30 miljarder euro till exempelvis hemlandet USA gick den tyska regeringen med på ett stödpaket om 10 miljarder euro. Intel har även gjort rockad och ska investera 4,6 miljarder i en paketeringsfabrik i Polen, något som inte ingick i företagets ursprungliga Europa-planer. En anläggning av liknande slag var tänkt att byggas i Italien, men nyligen gick landets minister för handel och Made in Italy ut med att Intel lagt satsningen på hyllan.
Målet med CHIPS and Science Act är att stärka inhemsk industri, men det betyder inte att anslag endast kommer tillfalla inhemska aktörer. Sydkoreanska Samsung som redan är etablerad i delstaten Texas väntas inom de närmsta veckorna få ta del av anslag från rättsakten, likaså TSMC som redan satt spaden i marken i delstaten Arizona och blir granne med Intel. Samtidigt som duon är konkurrenter inom kontraktstillverkning är Intel en av TSMC:s storkunder och i Arizona ska de genom delvis gemensamma leveranskedjor dra nytta av stordriftsfördelar.
Att pengar från rättsakten delas ut är ett viktigt steg för USA, vars senfärdighet inte enbart skapat frustration hos Intel. Taiwanesiska TSMC har desto större anledning till frustration, då det var under Trump-administrationen som bolaget charmades att etablera sig i USA. Redan då innan något kallat CHIPS Act myntats var löftet statligt stöd, som hittills uteblivit. Till skillnad från Intel har dock TSMC haft större tilltro till makthavarnas löften och kraftigt utökat sina planerade investeringar i Arizona från 12 till 40 miljarder USD – med förberedelser att kunna utöka detta ännu mer.
