Kostnaden för Intels planerade fabriker i Magdeburg, Tyskland, har skjutit i höjd och som svar på det krävde företaget att landet skulle utöka sina statliga direktinvesteringar från ursprungliga 6,8 till 10 miljarder euro. Tysklands finansminister Christian Linder, även partiledare för marknadsliberala Fria Demokratiska Partiet (FDP), svarade klart och tydligt att budgetutrymmet var tömt. En vecka senare tillmötesgicks Intels krav, men var pengarna kom ifrån framgick inte.
Nu rapporterar Bloomberg att finansdepartementet som leds av Christian Linder planerar ett stödpaket om totalt 20 miljarder euro, motsvarande 230 miljarder kronor. För att ställa detta i relation till något ligger Sveriges hela statsbudget för 2023 på 1 195 miljarder kronor. Pengarna ska tas från Tysklands Climate and Transformation Fund (KTF) och ligger därför utanför budgeten, vilket bör ses som att regeringskonstellationen nått en kompromiss som FDP kan svälja.
Den federala regeringen styrs av Tysklands socialdemokratiska parti (SDP) med De Gröna och FDP som juniorpartner, varav de två förstnämnda enligt tidigare uppgifter ska ha varit villiga att ge stöd för inhemska halvledarsatsningar. Stretade emot gjorde FDP med hökaktiga Christian Linder i spetsen, då han vill att Tyskland efter åratal av kriser skulle återgå till en budget i balans. Linder ska även ha varit emot att använda Climate and Transformation Fund, en fond om totalt 177,5 miljarder euro och som egentligen är avsedd satsningar på energi och klimat, men här har han alltså fått ge med sig för att tillmötesgå sina regeringspartner.
Av de 20 miljarder euro det talas om är redan stora delar öronmärkta. I linje med Intels krav ska 10 miljarder euro gå till företaget och dess planerade megafab i Magdeburg för 30 miljarder euro, vilken ska användas för tillverkning i spjutsptsen. Ytterligare 5 miljarder euro ska gå till TSMC, som av allt att döma planerar bygga en fabrik i Dresden för 10 miljarder euro. Denna fabrik tros byggas för tillverkning på legacy-noden 28 nanometer för att möta den tyska bilindustrins behov.
Sett till inhemska satsningar ska 1 miljard euro gå till Infineon, som är i gång med byggnationen av en fabrik för 5 miljarder euro utanför Dresden. Denna ska primärt användas för att tillverka analoga- och bildsignalkretsar och kraftelektronik, vilket är en satsning direkt ämnad att möta dagens och framtidens behov av elektrifiering. ZF Friedrichshafen, en tysk leverantör till fordonsindustrin, får ta del av 750 miljoner euro för en fabrik som ska byggas i samarbete med amerikanska Wolfspeed i närheten av tyska Saarland.
Med de redan öronmärkta pengarna kvarstår dryga 3 miljarder euro för satsningar på halvledare. Om det är bestämt var stödet ska gå och i sådana fall var framgår inte, men nära till hands ligger amerikanska Globalfoundries som redan har en stark närvaro i Dresden och inhemska Robert Bosch – i folkmun kort känt som Bosch.
Som Semi14 rapporterat om i omgångar ser Tyskland ut att bli centrum för Europas tillverkning av halvledare. Förutom Irland där Intel sedan länge har ett starkt fäste ser andra EU-länder ut att få dela på andra delar i leveranskedjan, med alltifrån paketering av kretsar till forskning på nästa generations halvledare.
