USA och EU var snabba att införa sanktioner mot Ryssland efter invasionen av Ukraina. Över en natt upphörde exporten av elektronik till Ryssland nästan helt, vilket traditionella medier ofta beskrivit som ett problem då landet får allt svårare att tillverka nytt krigsmateriel och i större utsträckning tvingas använda mindre sofistikerade vapen från Sovjet-tiden.
Exportrestriktionerna påverkar givetvis även Rysslands förmåga att att producera datorer, där AMD och Intel blott en vecka efter invasionen upphörde med sina leveranser. För att tillgodose landets behov var planen att nyttja processorer från inhemska aktörer, främst Moscow Center of SPARC Technologies (MCST) och Baikal Electronics, men de planerna har gått i kras till följd av sanktioner från annat håll – Taiwan.
Sedan juni har Taiwan infört exportrestriktioner till Ryssland som i praktiken innebär att endast de enklaste av mikrokontroller får levereras till landet. Den maximala beräkningskraften hos en krets får inte vara högre än 5 GFLOPS, klockfrekvenser över 25 MHz, externa kommunikationsbussars bredd över 2,5 MB/s eller en ALU bredare än 32 bitar. Restriktionerna innefattar även processorer utvecklade i Ryssland och som tillverkas av kontraktstillverkare i Taiwan.
”We would have a lot more [PCs and servers based on Russian CPUs] this year if those batches of Russian processors, Elbrus, Baikals, which were ordered and produced, were shipped. […] Intellectual property and all documentation are Russian, but there are no production facilities in Russia that could produce those CPUs, which is why production was ordered in other countries.”
– Maksut Shadayev, minister för digital utveckling och kommunikation
I en rapport från den ryska tidningen Kommersant berättar Maksut Shadayev, Rysslands minister för digital utveckling, kommunikation och massmedia, om landets svårigheter att anskaffa ryska processorer. Detta till följd av beställningar som lagts av MCST, som står bakom arkitekturerna Elbrus och Baikal Electronics, till aktörer som kan tillverka deras processorer. Det sägs inte rakt ut, men den kontraktstillverkare båda anlitat är taiwanesiska TSMC.
Till följd av landets skriande brist på processorer har leveranserna av inhemska datorer och servrar baserade på Elbrus- och Baikal-processorer varit betydligt lägre än väntat. Enligt ministern själv ska det handla om blott 15 000 datorer och 8 000 servrar. Att ta hem tillverkningen till Ryssland är inte heller en lösning på överskådlig framtid då landets mest avancerade tillverkning av halvledare är med en 90-nanometersteknik, som kommersialiserades i andra delar av världen för snart två decennium sedan.
På längre sikt har dock Ryssland för avsikt att bli mer självförsörjande på elektroniksidan. Tidigare i år rapporterades att Ryssland skulle öronmärka 3,19 biljoner rubler, motsvarande cirka 470 miljarder kronor, för utveckling och tillverkning av halvledare samt infrastruktur för datacenter, utbildning och marknadsföring av de inhemskt utvecklade lösningarna. Landet ska även etablera ett program för baklängeskonstruktion (eng. reverse engineering) av utländsk elektronik.
