Semi14 testar: andra generationens DDR5

Inledning

När Semi14 under våren 2022 testade minnestekniken DDR5 jämförde vi den mot dess mycket mogna föregångare DDR4. Inte nog med att själva minnestekniken DDR5 inte hade haft tid på sig att utvecklas, tekniken var också dyr medan minneskontrollern i Intels Core 12000-serie inte medgav några högre frekvenser.

Där och då, på en marknad med höga minnespriser där DDR5 betingade ett stort prispremium mot sin föregångare, drog vi slutsatsen att det inte lönade sig att vara en early adopter, då det ur ett konsumentperspektiv inte fanns några klara fördelar. Mycket har däremot hänt sedan dess – minnespriserna rasar i en hiskelig takt, och DDR5 närmar sig idag prisparitet med DDR4.

Intel har lanserat sin andra generations DDR5-plattform, Core 13000-serien, med tillhörande styrkretsar i 700-serien. AMD har anslutit sig till matchen med sockel AM5, bolagets första plattform med DDR5-stöd. Nya minneskretsar har hunnit utvecklas och sjösättas, där framförallt SK Hynix-baserade moduler i kombination med Intels Core 13000-serie ofta når 8 000 MT/s (megatransfers per sekund) – ett stort kliv upp från de 5 600 MT/s vi nådde under våra första tester.

DDR5 och dess associerade plattformar har med andra ord helt andra förutsättningar idag än vid lansering – men hur stora är egentligen prestandaförbättringarna med de nyare, på pappret mycket snabbare modulerna? Det ska vi reda ut.

Testsystem och Kingston Fury Renegade 7 200 MT/s

Till skillnad från senast väljer vi idag att endast kika på DDR5-prestanda. Trots att dagens testsystem tekniskt sett är bakåtkompatibelt med vår tidigare plattform introduceras alldeles för många nya variabler för att vi med handen på hjärtat ska kunna säga att vi utför en rättvisande jämförelse om vi testar mot DDR4 på ett Z690-moderkort.

I fokus står idag Kingstons Fury Renegade i hastigheten 7 200 MT/s (KF572C38RSK2-32), ett paket om två 16 GB stora moduler. Denna paras med en Intel Core i9-13900K och installeras på ett Gigabyte Z790 Aorus Elite AX, där samtliga delar denna gång lovar stå pall för höga minnesfrekvenser. Likt senast utgörs resterande testsystem av komponenter från Kingston, Seasonic, XFX och Noctua.

Även testsviten är densamma som senast – med skillnaden att vi använder oss av nyare versioner av AIDA64 och WinRAR. Resultaten är med andra ord inte jämförbara med föregående tester, dels på grund av mjukvaran, men också på grund av att det är en annan plattform med en ny CPU.

Testresultat: 7-Zip, Winrar, Pyprime

I dagens uppsättning Fury Renegade-minnen bakar Kingston in tre XMP-profiler och en plug and play-profil. Där den sistnämnda är en profil för 4 800 MT/s ämnad att fungera med alla system som stödjer DDR5 helt utan fokus på prestanda är XMP-profilerna istället uppskruvade till 6 400, 6 800 samt 7 200 MT/s. Likt senast kompletterar vi med våra några stopp mellan Kingstons rekommendationer och plug and play-profilen, samt en manuellt överklockad profil i 7 600 MT/s.

En snabb titt i tabellen ovan gör gällande att dagens timings är betydligt snävare än det vi såg vid vårt första DDR5-test. Inte ens vid 7 600 MT/s behöver CAS Latency (CL), den första och kanske viktigaste siffran i timings-kolumnen, snudda vid 40. Första generationens DDR5-minnen var i princip samtliga specificerade till CL40 redan vid 5 600 MT/s.

Då CAS Latency alltid ställs i relation till minnets frekvens kan man enkelt räkna ut att DDR5 i 7 200 MT/s med CL38 bör motsvara samma minne i 3 600 MT/s i CL19, latensmässigt. Ökad bandbredd kommer dock med ökade hastigheter – traditionellt just på bekostnad av slappare timings generellt.

Vi konstaterade senast att DDR5 redan vid lägre hastigheter är enastående vid sekventiella läs- och skrivoperationer likt uppackning och komprimering av filer. Frånser vi den något sorgliga PnP-profilen om 4 800 MT/s finns det knappa fem procent extra prestanda att hämta i just 7-Zip för den som går från 5 200 MT/s med snäva timings till 7 600 MT/s.

Winrar utmärkte sig förra rundan med en blandad påse resultat, men denna gång ser vi inga överraskningar värda namnet. Ska vi finna något värt att nämna är det att DDR5-6000-profilen är väldigt nära resultatet för Kingstons XMP-profil för 6 400 MT/s – detta beror dock på manuell handpåläggning och en mer optimal profil anpassade efter just vår situation, snarare än en profil från fabrik som ska passa tusentals minnesmoduler och moderkort.

Pyprime är ett test som i stor utsträckning straffar höga minneslatenser. Med detta i åtanke ser vi ett bättre resultat från XMP-profilen för 6 400 MT/s än mellansyskonet 6 800 MT/s, där den förstnämnda trots lägre frekvens är snabbare. Detta beror sannolikt på betydligt snävare timings, 32-39-39-72, att ställa mot den senares 36-42-42-105. I övrigt ser vi en logisk, fullständigt linjär skalning.

Testresultat: AIDA64 Extreme

Med AIDA64 har vi möjligheten att mäta fyra separata prestandaindikatorer relaterade till minne. Testerna Memory Read, Memory Write, Memory Copy samt Memory Latency gör vad namnen utlovar, mäter bandbredd vid läsning, skrivning, kopiering samt minneslatensen i nanosekunder. Vi nyttjar de fristående testerna, även om ett testprogram för minnesprestanda och processorcache finns att köra i ett svep.

I vårt första DDR5-test såg vi att det var i minneslatens den nya tekniken led mest jämfört med DDR4. Med snabbare DDR5-minne är vi nu istället snubblande nära noteringen 60 nanosekunder (ns), där vår allra snabbaste konfiguration i 7 600 MT/s ger oss ett resultat om 60,2 ns. Vi bekräftar också att vår 6 000 MT/s-profil ger lägre latens än båda XMP-profilerna i 6 400 respektive 6 800 MT/s.

I lästesterna ser vi återigen ett linjärt förhållande mellan frekvens och bandbredd – helt enligt doktorns ordination. Toppnoteringen snuddar vid 120 GB/s, medan även mer alldagliga DDR5-konfigurationer med frekvenser om 6 400 MT/s och uppåt ledigt levererar över 100 GB/s.

Skrivning till DDR5 går trögare än läsning, men de tre snabbaste minneskonfigurationerna ger oss läshastigheter på över 90 GB/s, med en topp på drygt 97 GB/s.

Även i testet för sekventiell kopiering av minnesdata spränger vi 100 GB-vallen för första gången i testlabbet i 7 600 MT/s. Kingstons trio av XMP-profiler resulterar alla i över 90 GB/s med vilka de backar upp sina goda resultat från de mer praktiska testerna 7-Zip, Winrar och Pyprime.

Slutledning: Andra generationens DDR5

Utvecklingen går ständigt framåt, så även på minnesfronten. Med andra generationens DDR5-kompatibla processorer stödjer Intel kanske framförallt högre frekvenser hos både processor såväl som minnen. Ungefär samtidigt som Intel lanserade sin Core 13000-serie sjösatte och SK Hynix sina DDR5-kretsar som är kapabla att nå långt över 7 000 MT/s, något kombinationen tidiga DDR5-moduler och Intels Core 12000-serie hade stora problem med.

Med den senaste generationen DDR5-minnen och Core 13000-serien ser vi istället DDR5 leverera vad som utlovades från början – imponerande minnesprestanda. Med Intel Core i9-13900K ser vi att ett tydligt kliv i prestanda tas med start 6 400 MT/s, medan sekventiell prestanda blir riktigt imponerande vid 7 200 och 7 600 MT/s.

Där DDR5 fortsatt ännu inte rår på sin föregångare är minneslatensen. Dagens toppnotering om 60,2 ns är ett stort kliv framåt, och tre av dagens minneskonfigurationer noterades för åtkomsttider under 65 nanosekunder. Trots att vi lovade att inte jämföra äpplen och päron över plattformar och olika minnesstorlekar kan vi inte låta bli att dra oss till minnes att två DDR4-konfigurationer senast noterade åtkomsttider långt under 60 nanosekunder.

Med det sagt levererar 2023 års DDR5-minne och plattformar det 2022 års DDR5-minne inte kunde – riktigt hög prestanda kombinerad med klart godkända latenser. Det är ett kliv upp från god prestanda och tveksamma latenser, som vi noterade i förra årets test mot DDR4.

Till prestandan ska också prisbilden läggas – högpresterande DDR5-minne, 6 000 MT/s eller snabbare, kostar i dagsläget ”endast” från cirka 50 kronor per gigabyte. Det är ett prispremium om cirka 10 kronor per gigabyte jämfört med DDR4 vid 4 000 MT/s, eller cirka 20 kronor per gigabyte jämfört med DDR4 vid 3 600 MT/s – på en marknad där primärminne inte längre kan anses vara speciellt dyrt.

Dagens minneskit från Kingston, KF572C38RSAK2-32, kan å andra sidan heller inte anses vara billigt. I svensk handel ligger priserna runt 3 500 kronor, som så ofta kostar produkterna i toppskiktet betydligt mer än volymprodukterna. Kingstons prissättning är dock inte fokus för vår artikel idag – utan hur DDR5 presterar i en mängd olika konfigurationer, på en marknad där minnestekniken numera kan kallas prisvärd.

Tack till Gigabyte, Intel och Kingston för hårdvaran som gjort detta test möjligt.