Nyårskrönika 2025 – Kina slår tillbaka och Japan gör comeback

Det är dags att lägga 2024 till handlingarna och för Semi14 att sammanfatta några av de stora händelserna, men också titta på vad som komma skall. Halvledarindustrin är fortsatt i centrum för det högteknologiska handelskrig som pågår mellan USA och Kina, där den första gör allt i sin makt för att med handelsembargon skjuta den senares inhemska produktion i sank.

Donald Trump flyttar åter in i Vita huset

I november blev Donald Trump åter vald till president i USA och flyttar tillbaka in i Vita huset den 20 januari 2025. Det var under hans första mandatperiod 2017–2021 som handelskriget med Kina på allvar tog fart med fokus på teknik, där Huawei blev det första bolaget att få känna av effekterna. På kort tid gick bolaget från att vara världens största mobiltillverkare till att praktiskt taget bli utraderat i väst. För att göra en lång historia kort följda allehanda handelsembargon kopplat till halvledare och arvet togs vidare av den nu avgående presidenten Joe Biden.

Donald Trumps återkomst väntas ha stora effekter i världen, såväl ekonomiska som militära – och i många fall kan dessa vara nära sammanflätade. Ett avbräck från hur storpolitik normalt förs. I egenskap av affärsman beskrivs Trump ofta som ”transaktionell” och sannolikt kommer saker likt NATO-samarbetet att vägas mot Trumps hot om kraftiga handelstullar. Mot EU är det tal om 20-procentiga tullar, men av bedömare tros detta vara en del i ett förhandlingsspel. Mot Kina, världens fabrik, har han talat om så höga tullar som 60 procent.

Som en del i detta är det troligt att Donald Trump kommer tvinga EU att tydligare välja sida. En tes som ofta lyfts är att USA fortsatt kommer stötta europeiska länder i enlighet med NATO-samarbetet, men att det kommer i utbyte av att försvarsalliansen blir mindre ensidigt. Tidigare hade alliansen en gemensam fiende, men under den senare delen av 2000-talet har USA alltmer sett Kina som sin huvudsakliga antagonist. Förutom utfästelser om militärt stöd kan Europa, med EU i centrum, bli tvungna att även hoppa på USA-tåget och införa allt kraftigare handelshinder mot Kina. Av speciellt stor innebörd är det på halvledarfronten.

För halvledarvärldens epicentrum, Taiwan, kan effekterna bli betydande och landet kan möjligen behöva gå en ännu svårare balansgång än EU. Det är ingen hemlighet att USA vill se ytterligare investeringar från Taiwan (TSMC) i landet för att minska beroende av spjutspetstillverkning i Asien. Taiwans beslutsfattare är mindre intresserade av detta och ännu mindre vill det börsnoterade bolaget TSMC användas som en bricka i ett storpolitiskt spel.

Samtidigt vill Donald Trump se att Taiwan tar ett större ansvar för sitt eget försvar mot Kina. Den tillträdande presidenten har gjort uttryck för att Taiwan bör höja sina försvarsanslag till 5 procent – eller rentutav 10 procent – av landets bruttonationalprodukt (BNP), vilket vore praktiskt taget omöjligt. Under år 2025 väntas anslagen ligga på 2,45 procent av BNP och detta är en betydande del av statsbudgeten på motsvarande 13,7 procent. Det finns med andra ord finanspolitiska begränsningar som gör det svårt att gå potentiellt nya amerikanska önskemål tillmötes. Även detta kan vara en del i ett förhandlingsspel för att tvinga Taiwan till eftergifter på annat håll – handel och de geopolitiskt allt viktigare halvledarna.

Förstatligande av sällsynta jordartsmetaller

För att möta USA:s allt hårdare handelsrestriktioner har Kina under året förstatligat produktionen av sällsynta jordartsmetaller (REE). Med ledorden ”säkerhet, innovation och hållbar utveckling” ska tilltaget stärka den inhemska teknikindustrin med alltifrån halvledare till batterier och den gröna omställningen, men också se till att kunna vrida om kranen som motåtgärd för varje ytterligare nålstick från USA.

Att ta kontroll över sällsynta jordartsmetaller är ett av Kinas starkaste kort på handelsscenen. Genom kraftiga subventioner slog de under 1990-talet ut många av sina globala konkurrenter och svarar numera för en majoritet av världens metaller. I många fall står de för uppemot 90 procent av världens brytning eller åtminstone raffinering. Frågan är hur långt väst med USA i spetsen vågar gå åt Kina, som genom sina metaller har potential att sabotera den västerländska tekniksektorn.

Samtidigt som Kina fortsätter att investera fantasibelopp om biljontals kronor, det vill säga tusentals miljarder, för att bygga upp en komplett inhemsk leveranskedja för halvledare, har väst börjat se sig om efter egna jordartsmetaller. Australien, en stor gruvnation, har enorma mängder gruvavfall med metaller som inte utvunnits, men som de nu undersöker förutsättningarna för att få ut bland annat gallium och germanium. En tidigare olönsam verksamhet kan komma att bli en veritabel guldgruva när världen vill slå sig fri från Kinas REE-dominans.

Där tidigare aktörer inom sällsynta jordartsmetaller överväger att återstarta sina industrier letar andra efter nya fyndigheter. I början av 2023 gick Sveriges LKAB ut med att de funnit EU:s största fyndigheter av REE-metaller. Grannlandet Norge vill inte vara sämre och meddelade under sommaren att de funnit Europas största fyndigheter. Vänskaplig syskonrivalitet å sido – Norden kan komma att spela en nyckelroll för elektrifieringen av EU med allt vad det innebär. Från grön energi till batterier för elfordon och halvledare för alla tänkbara ändamål.

Minnesmarknadens återhämtning

Minnesmarknaden har under 2023 och 2024 egentligen bara haft en vinnare, SK Hynix. Det sydkoreanska bolaget storsatsade på High-Bandwidth Memory (HBM) och blev sedermera hovleverantör för Nvidias datacenterprodukter, något varken Samsung eller Micron lyckats med. I början av 2025 väntas DRAM-priserna fortsätta sjunka, där praktiskt taget alla typer av minne väntas tappa inledningsvis – inklusive HBM.

För helåret 2025 väntar sig Gartner att DRAM-marknaden växer med drygt 28 procent, från 2024 års 90,1 miljarder USD till 115,6 miljarder – mycket till följd av fortsatt AI-tillväxt med tillhörande efterfrågan på HBM-kretsar. Intressant nog väntas också DDR5 bli dyrare slaget över hela året, trots sjunkande priser under 2025 års första kvartal.

För att ge en fingervisning om hur viktigt HBM är för marknadssegmentet växte omsättningen för enbart denna minnestyp med 284 procent under 2024 – en tillväxt som väntas öka med ytterligare 70 procent år 2025. Anledningen stavas givetvis AI, där minnestypen med sin höga bandbredd är ett praktiskt måste för högprestandaapplikationer (HPC).

När det istället kommer till kretsar för lagring, NAND, har minnestillverkarna spenderat 2024 med att dra ned på produktionen, vilket lett till en 60-procentig ökning i enhetspriser från 2023 års nivåer. Efter 2024 års prisökningar anses försäljningspriserna ha nått en hälsosam nivå, och stalltipset för 2025 är istället att priserna marginellt väntas sjunka – med cirka 3 procent över helåret från dagens nivåer.

Sett till omsättning väntas NAND-marknaden generera en omsättning om cirka 75,5 miljarder dollar, 12 procent upp från 2024 års dryga 66 miljarder dollar. I sin helhet väntas minnesmarknaden växa med rekordstora 20,5 procent från 2024, till totalt 196,3 miljarder dollar, enligt Gartner.

Japans väg mot förnyad relevans inom halvledare

Japan var en ledande halvledarnation på 1980-talet, men fick se sin ledarställning förintas av USA – även då med hjälp av handelstullar från amerikanskt håll. Det Japan i huvudsak bidrog med var en betydande del av världens minnesproduktion, produktionskapacitet som senare hamnade i Sydkorea i jakt på nästa låglöneland. Inom logik tog Taiwan genom UMC och senare TSMC upp bollen, och sedan dess har omvärlden sakta men säkert lämnat Japan bakom sig.

Fram till nu. Från praktiskt taget ingenstans har Japan bjudits in i halvledarvärldens finrum av USA mot löften att vara på västs sida i det senare landets handelskrig mot Kina. Av allt att döma har Japan av USA erbjudits den 2-nanometersteknologi som utvecklats av IBM till ett extremt förmånligt pris eller rentav i utbyte mot att Japan spelar med i den västliga halvledarallians som inkluderar USA, Japan, Nederländerna och Indien.

Denna process är grunden till bolaget Rapidus existensberättigande, och bolaget har under 2024 öppnat ett säljkontor i Silicon Valley och nått punkten där de inlett installationen av Japans första EUV-scanner i dess nya faciliteter i Hokkaido. Målet är att under 2025 inleda riskproduktion av kretsar på 2 nanometer, vilket år 2027 ska efterföljas av massproduktion – och på längre sikt har bolaget stakat ut vägen mot 1 nanometer i samarbete med de europeiska forskningsinstituten IMEC och LETI.

Av bara farten ser Japan också ut att få inbördes konkurrens om avancerad halvledartillverkning. TSMC väntas inte förlägga sin mest avancerade produktion i Japan i närtid, men dess dotterbolag JASM inledde i mellandagarna produktion på 12 nanometer. JASM är intressant nog beläget i Japans sydligaste delar, på ön Kyushu, vilket gör satsningen till en direkt geografisk motpol till Rapidus i Hokkaido.

Under 2025 kommer JASM inleda byggnationen av sin andra anläggning i Kyushu-staden Kumamoto, som ska ombesörja produktion av kretsar i 7-nanometersklassen i TSMC:s produktfamiljer N7 och N6. Sammanlagd produktionskapacitet väntas bli 100 000 WSPM, vilket skulle innebär att de två delarna av fabrikerna kan klassas som en megafab. Ihärdiga rykten talar därtill om att TSMC kan komma att förlägga tillverkning om 5/4 nanometer eller rentutav 3 nanometer i landet.

Massproduktionsstart på 7 nanometer för JASM kommer sannolikt sammanfalla relativt väl med Rapidus dito någon gång under 2027. Vilket skulle innebära att Japan har gått från att under början av 20-talet endast kunnat mäkta med logiktillverkning om 65/45 nanometer, och i begränsad utsträckning 28 nanometer, till att kunna tävla med Sydkorea inom avancerad kontraktstillverkning av halvledare.

Nyhetsbrev – på populär begäran

Den vanligast förekommande frågan är om det finns ett nyhetsbrev och om inte när vi introducerar ett. Vi är därför glada att meddela att 2025 blir nyhetsbrevets år! Registrering sker i boxen bredvid nyhetsflödet.

Vi vill även påminna våra läsare om att Semi14 är öppna för att publicera andras debattartiklar och insikter. Verkar du i branschen, utbildningsväsendet eller helt enkelt är insatt i halvledarindustrin är du mer än välkommen att höra av dig med förslag.

– Jacob Hugosson och Jonas Klar, medgrundare på Semi14