Relationen USA-Kina har de senaste åren präglats av att USA vill skjuta den senares teknikindustri i sank. Förevändningen är nationell säkerhet, men undertonerna om en genuin rädsla att Kina på sikt ska ta över som världens ekonomiska stormakt lyser igenom. Sett till de breda penseldragen har det varit ett ensidigt spel, men de senaste månaderna har ett allt mer frustrerat Kina vars halvledarindustri fått allt dystrare framtidsutsikter börjat slå tillbaka.
Plötsligt inför Kina nu en egen salva exportrestriktioner av metallerna gallium och germanium – båda kritiska komponenter vid tillverkning av halvledare och annan elektronik – mot USA. De nya exportkontrollerna börjar gälla redan den 1 augusti och är högst troligt ett direkt svar på att Nederländerna, på uppmaning av USA, infört skärpta exportkontroller som kraftigt begränsar ASML:s möjligheter att leverera avancerade litografiverktyg för tillverkning av halvledare till kinesiskt territorium.
Varken gallium eller germanium är sällsynta, men Kina är ändå en dominerande spelare och svarar för 80 respektive 60 procent av världens produktion. Tidigare stod väst för en stor del av produktionen av bland annat dessa metaller, men då Kina pressat priserna och subventionerat inhemsk industri har de slagit ut sina globala konkurrenter. Det har länge varnats för att omvärlden låtit sig bli för beroende av Kina vad gäller just metaller, som i ett handelskrig skulle kunna bli ett av Kinas skarpaste vapen.
USA är starkt beroende av import från Kina, särskilt när det gäller germanium och gallium. Kina är den främsta globala producenten och exportören av både germanium och gallium och spelar en avgörande roll för att möta den globala efterfrågan. Denna importberoende har nu skapat sårbarheter i försörjningskedjan för USA och EU, vilket innebär att de nu kommande eventuella störningar eller förändringar i handelsrelationerna mellan med Kina kan påverka tillgången och kostnaden för germanium och gallium och is sin tur kritiska komponenter för elektrifieringen av samhället, telekom och militära tillämpningar i USA och EU.
– Jonas Sundqvist, medgrundare och VD på AlixLabs
Då metallerna i sig inte är sällsynta argumenteras det för att väst med lätthet kan bli av med sitt beroende av Kina. Problemet i den analysen är att USA och resten av västvärlden under lång tid ansett att produktionen gör sig bäst i Kina och att det saknas försörjningskedjor för att återuppta den på hemmaplan. Att åter starta den storskaliga produktion som krävs för att bryta Kina-beroendet skulle ta långt längre tid än omvärlden klarar sig utan kinesiskt gallium och germanium.
Till Bloomberg berättar Roger Entner, analytiker på Recon Analytics LLC, att påverkan av Kinas nya exportkontroller är svåra att överblicka. Enligt Entner handlar det hela om att Kina nu spänner musklerna mot USA, men om landet håller fast vid sina exportrestriktioner konstaterar han att priserna på gallium och germanium kommer att gå upp. När metallerna kan komma att bli en bristvara är det dock svårt att sia om.
Samtidigt som exportkontroller av gallium och germanium är allvarliga på egen hand är de sannolikt endast ett smakprov av vad som komma skall. Kina som svarar för cirka 60 procent av världens gruvdrift och är även en dominerande spelare inom sällsynta jordartsmetaller (REE) och exporterade 210 000 ton av varan år 2022, motsvarande cirka 60 procent av marknaden. USA på avlägsen andraplats producerade på egen hand 43 000 ton och i EU saknas helt produktion av sällsynta jordartsmetaller – men depåer finns i bland annat Sverige.
Exportkontrollerna av gallium och germanium är endast ett led i Kinas motdrag, som under till synes utåt genom dialog försökt lösa handelsknutarna med USA. Bland annat har de förbjudit användningen av minneskretsar signerade Micron och landets konkurrensmyndighet håller av allt att döma Intels förvärv av Tower Semiconductor gisslan.
