Inom en inte allt för avlägsen framtid står asiatiska företag bakom 90 procent av världens tillverkade kretsar, eller chip om man så vill. Det är få som tillverkar kretsar i egna fabriker utan de flesta vänder sig till en kontraktstillverkare, de två största är TSMC och Samsung, och en betydande majoritet av produktion sker på bolagens hemmarknader i Asien. Det här är inte utan risker och USA och Europa är beredda att gå långt för att, med motiveringen nationell säkerhet, ”ta hem” tillverkningen.
En nyckelaktör i detta är processorjätten Intel, ett västerländskt företag, med ambitioner att bli en kontraktstillverkare, på engelska foundry. Vad är bakgrunden till detta och vad har Intel, ett aktiebolag med vinstintresse, att vinna på makthavarnas iver om att få fabriker inom nationsgränserna? Varför är EU hamnat i en beroendeställning till Intel? I den här artikeln ska vi berätta om Intels nya affärsmodell – men först lite bakgrund till varför vi är där vi är idag.
Vägen till halvledarbristen
Efter år av underinvesteringar kunde en kretsbrist börja skönjas. Exakt när en sådan brytpunkt skedde är svårt att peka ut specifikt, men tidigt 2019 får anses hyfsat korrekt. Situationen kunde dock beskrivas som normal, en del i en cykel, som hade kunnat byggas bort. Många hade så klart knorrat missnöjt längs vägen.
När coronapandemin drog över världen i början av 2020 hände någonting som skulle förändra det normala till dagens situation där halvledare är en skriande bristvara. Med rädsla för kraftigt sänkt efterfrågan på varor drog företag i handbromsen på ordrar av komponenter – inklusive chip. Plötsligt frigjordes kapacitet hos kontraktstillverkare som TSMC och Samsung, kapacitet företag som tidigare stod längst bak i kön var snabba med att snappa upp.
Några månader senare stod det klart att världen inte hamnat i en ny depression, konsumenter fortsatte trots en pandemi att köpa varor. Företag som arbetar enligt devisen Just-in-Time (JIT) vid tillverkning ville återigen ha kretsar och fick finna sig i att ställa sig längst bak i kön. Inte nog med att behöva vänta på att få sina kretsar tillverkade, det fanns veckor eller rentav månader av produktion att ta igen.
Underinvesteringar lagom till en cyklisk uppgång följt av en handbroms i produktion som senare behövde tas igen blev en perfekt storm. Kretsbristen blev ett faktum och mot slutet av år 2020 slog den mot bilindustrin, där tillverkare fått stänga fabriker på grund av komponentbrist och då specifikt av just kretsar. Där och då blev krisen ett känt faktum hos gemene man och inte minst politikerna som yrvaket såg en viktig industri gå kräftgång. Det faktum att en betydande majoritet av alla kretsar tillverkas i Asien, av en liten demokratisk önation knappt erkänd av något land och som Kina mer än allt vill införliva i landet, kom också högt upp på dagordningarna.
Kretsbristen belyste helt plötsligt ett annat problem analytiker och insatta journalister länge talat om. Att ha en sån koncentration av kretstillverkning i Taiwan, men även Sydkorea, är förknippat med geopolitiska risker. Praktiskt taget varje elektronikdriven produkt vi köper idag har minst en krets i sig, en bil har tusentals. Utan halvledare stannar världsekonomin.
Över till nutid, det handlar inte längre om enbart efterfrågan på fler kretsar. Makthavare i Europa och USA är beredda att ösa pengar, skattelättnader och andra incitament över företag för att de ska bygga inhemska fabriker. Taiwanesiska TSMC och sydkoreanska Samsung är välkomna, men tänk om det finns en aktör från ”väst” redo att stå till tjänst? Möt Intel Foundry Services (IFS) och IDM 2.0.
Från IDM till IDM 2.0 och Intel Foundry Services
För att klassas som en IDM, integrated device manufacturer, behöver ett företag uppfylla tre kriterier. De designar, tillverkar och säljer sina egna kretsar. Då det blivit allt dyrare att bygga fabriker och ta fram mer avancerade tillverkningstekniker med mindre transistorer har alltfler slutat med tillverkning. I princip alla som en gång haft egna fabriker har avyttrat dessa, för att istället fokusera på design och försäljning. Produktionen sker hos en kontraktstillverkare, likt exempelvis TSMC, Samsung, Globalfoundries och andra mindre spelare.
För att vara en IDM i framkant krävs stordriftsfördelar och finansiella muskler att ösa hundratals miljarder kronor på nya fabriker. Inom kategorin framkant och muskler sticker processorjätten Intel ut från resten av världen. Det är också mot en bakgrund av detta Intel tror sig kunna ge sig in i leken om att bli en kontraktstillverkare.
Intels nya väg kallas IDM 2.0 och består av tre komponenter. Den första är IDM som beskriven ovan, med tillägget att Intel även ska förlita sig mer på kontraktstillverkning än tidigare och i alla fall inledningsvis sker detta uteslutande hos TSMC. TSMC ser ut att tillverka alla av Intels fristående grafikkretsar, som under året tar plats i grafik- och beräkningskort. Beväpnad med hårklyveriets ädla konst kan man se detta som en enskild urvattnad komponent istället för två.
Den tredje komponenten är kontraktstillverkningen. Den består av den nya affärsenheten Intel Foundry Services (IFS) och här har Intel stora förhoppningar. När halvledarindustrin växer spår Intel att den största tillväxten kommer ske inom ”leading-edge computing”, det vill säga högpresterande kretsar tillverkade på spjutspetsteknik. Inom området menar Intel att hela 80 procent tillverkas i Asien (av TSMC och Samsung /reds. anm.), medan Intel själv står för resterande 20 procent. Inom segmentet ser Intel en total addressable market (TAM) på 100 miljarder dollar år 2025 och det är en del av den kakan Intel vill åt. Intels omsättning för helåret 2021 var 79 miljarder dollar.
Enligt Intels VD Pat Gelsinger ska IFS drivas självständigt för kärnverksamheten, varför det också blivit sin egen affärsenhet med en egen chef i form av Dr. Randhir Thakur. Tanken är att Intel ska bli en ”kund” bland andra kunder som spelar på lika villkor. Trots en så nära integrerad verksamhet har Intel tidigare missbedömt marknaden och haft otillräcklig kapacitet. Vad skulle hända i en situation där det råder kapacitetsbrist i IFS fabriker? Här har branschkännare lyft varningens finger om huruvida Intel skulle vara just en kund bland andra eller om de skulle få förtur.
Artikeln fortsätter på nästa sida.
