HemArtiklarIntel axlar rollen som Europas tillverkare av halvledare

Intel axlar rollen som Europas tillverkare av halvledare

När Intel gick ut med planerna om att bli kontraktstillverkare kunde få tro att EU skulle bli företagets största klient.

Intel köper Tower Semiconductor

När det talas om kontraktstillverkare nämns närmast uteslutande TSMC och Samsung. Ibland även Globalfoundries, om än i mindre omfattning då bolaget kastat in handduken med spjutspetstekniker. För att lyckas krävs mer än att bara ha tekniker i framkant, vilket är det område Intel traditionellt varit bäst på. En fabrik används oftast för en enskild tillverkningsprocess och när den blir gammal har fabriken ställts om för att istället användas för en ny spjutspetsteknik.

För att få tillgång till äldre noder, som förfinats och specialiserats för olika ändamål, gick Intel på jakt efter ett förvärv. Flera av världens stora nyhetsbyråer rapporterade om att Intel var i samtal med Globalfoundries, men samtalen ska ha slutat med att dess ägare Mubadala av olika skäl föredrog att ta Globalfoundries till börsen.

Istället föll valet israeliska Tower Semiconductor som Intel avser förvärva för 5,4 miljarder USD eller knappt 53 miljarder kronor. Förvärvet gör att Intel snabbt kan slå sig in som en fjärde aktör jämte TSMC, Samsung och Globalfoundries, med tillgång till specialiserade noder. Tower Semiconductor specialiserar sig främst på analoga kretsar och har kunder inom bilindustrin, medicinska och industriella applikationer, kunder som också följer med i förvärvet som väntas gå i lås inom 12 månader.

Värt att belysa är att Intel inte är ensamma om insikten att mer än det allra senaste krävs för att bli en av de stora drakarna. TSMC med en bred flora tillverkningstekniker har idag en marknadsandel på cirka 53 procent och Samsung på plats två är långt efter med sina 17 procent. Samsung investerar som aldrig förr i nya fabriker för att ta upp kampen med TSMC och i detta ingår investeringar i äldre noder.

Spenderarbyxorna på – med statligt stöd

För att möta det egna och nu även andras behov krävs nya fabriker – i massor. Dessa ska inte heller placeras var som helst, utan fokus är just USA och Europa. Det är där politikerna skriker efter fabriker och är beredda att ösa pengar över den som är villig att bygga inhemska fabriker. Allt i syfte att minska beroendet av Asien.

När Intel i början av 2021 utannonserade IFS rivstartades det med att bolaget investerar 20 miljarder USD i två nya fabriker i still Ocotillo-campus i delstaten Arizona, USA. De nya fabrikerna går under namnen Fab 52 och Fab 62 och medför att fyra fabriker på Intels campus blir sex. De blir också Intels första fabriker ”dedikerade kontraktstillverkning”. Att bygga nya fabriker tar tid och de väntas inte stå färdiga förrän 2024.

I början av året kunde Intel och det lokala styret i Ohio, USA, gå ur med att Intels nästa stora investeringar sker i delstaten. Beskedet kom efter lång tids sonderingar där Intel inte gjort någon hemlighet att fabrikerna skulle förläggas hos högstbjudande sett till skattesubventioner och andra morötter. Även här handlar det om 20 miljarder USD och den nya platsen förbereds för att kunna husera inget mindre än åtta fabriker. Om de åtta fabrikerna blir verklighet beräknas de totala investeringarna uppgå till inte mindre än 100 miljarder USD. De nya fabrikerna beräknas stå klara till slutet av 2025.

Intel etablerar sig stort i Europa

I veckan kom Intel med beskedet om sina Europa-satsningar. På kontinenten utlovas hela det ekosystem som krävs för att tillverka kretsar, från forskning och utveckling till tillverkning av kretsar och paketering till färdiga produkter. De initiala investeringarna uppgår till 33 miljarder euro, motsvarande drygt 340 miljarder kronor, ett belopp som under det kommande decenniet ska nå 80 miljarder euro. Mycket kan dock hända på den tiden, både åt det ena och andra hållet.

På tillverkningssidan går 12 miljarder euro till Intels två fabriker Leixlip, Irland, i syfte att dubblera kapaciteten för IFS-verksamheten. Fabrikerna ställs samtidigt om till den kommande spjutspetstekniken Intel 4, vilket också gör anläggningarna viktiga för Intels egna produkter. I tidigare sammanhang har Intel också explicit nämnt Irland som plats för tillverkning av kretsar för bilindustrin.

Den klart största nyheten i Europa är att Intel etablerar en stark närvaro i Tyskland, som blir själva navet för bolagets verksamhet på kontinenten. I staden Magdeburg, Sachsen-Anhalt, investeras 17 miljarder i att bygga två nya fabriker, samtidigt som platsen förbereds för fler fabriker längre fram. Anläggningarna kommer användas för tillverkning av kretsar i Intels så kallade Angstrom-era, det vill säga Intel 20A (2 nm) och 18A (1,8 nm). Detta lever också upp till ett av EU:s uppsatta mål om tillverkning av kretsar i 2-nanometersklassen och ligga i framkant likt USA och Asien. Spaden planeras sätta i marken 2023 och tillverkningen vara igång 2027.

Vidare talar Intel om en eventuell satsning i Italien, där förhandlingar just nu pågår med regeringen. Tanken är att bygga en fabrik för paketering, det vill säga dit färdiga kretsar skickas för att färdigställas till en slutgiltig produkt redo för bruk. Om båda parter kommer överens talar Intel om en investering om 4,5 miljarder euro med produktionsstart mellan 2025 och 2027.

I Plateau de Saclay, Frankrike, bygger Intel ut sitt center för FOU och skapar 1 000 nya arbetstillfällen. Intels labb i Gdansk, Polen, som används för utveckling inom allt ifrån AI till ljus, grafik, datacenter och molnet ska växa med 50 procent. Intel har länge arbetat med Barcelona Supercomputing Center i Spanien kring forskning om arkitekturer i exascale-klassen, superdatorer som kan utföra en miljardmiljard (18 nollor) beräkningar per sekund. Nu riktas blicken mot tusenfaldigt större zettascale och i jakten på detta tillförs fler resurser.

Avslutningsvis kvarstår en fabrik, som dock inte förläggs i USA eller Europa. Det handlar om en fabrik i Malaysia som ska syssla med paketering. Här handlar det om investeringar om i sammanhanget ”endast” 7 miljarder USD.

Artikeln fortsätter på nästa sida.

Jacob Hugosson
Jacob Hugosson
Chefredaktör och medgrundare av Semi14. Datornörd som med åren utvecklat en fallenhet för halvledarbranschen. Har under 13 år skrivit för tidningar i print och online, hos vilka han verkat som alltifrån chefredaktör till community manager.
Relaterade artiklar
Annons

Läs också