Under hösten stod det klart att Kina har förmågan att tillverka kretsar på 7 nanometer, som trots fem år på nacken är en teknik värdig moderna produkter. Detta åstadkoms trots att Kina till följd av amerikanska handelsrestriktioner förvägrats tillgång till avancerad litografisk utrustning och branschvetare talar om att det nu inte går att stoppa Kina från att nå än mer avancerad tillverkning.
Nästa anhalt är 5 nanometer och en listning hos Huawei talar för att Kina är på god väg att nå dit. På bolagets webbplats listas den till synes anspråkslösa bärbara datorn Qingyun L540, som är utrustad med systemkretsen (SoC) Kirin 9006C tillverkad på just 5 nanometer. Kretsen har åtta processorkärnor som går i upp till 3,13 GHz och en integrerad grafikdel i form av ARM Mali-G78.
Det lågmälda avslöjandet påminner om hur kinesisk 7-nanometerstillverkning i stor skala blev känd för omvärlden. Det var just Huawei som inledde hösten med att lansera telefonen Mate 60 Pro, vars Kirin 9000S tillverkats hos Kinas största kontraktstillverkare Semiconductor Manufacturing International Company (SMIC). Då trodde bedömare att det handlade om en pappersprodukt i låga volymer, men det stod snabbt klart att miljontals telefoner såldes på kort tid och det dröjde inte länge innan fler modeller lanserades med samma systemkrets.
Att tillverkning om 7 nanometer var möjligt kom som en överraskning för branschvetare och beslutsfattare i USA, som trodde de omöjliggjort detta genom att bland annat förvägra Kina EUV-litografiska verktyg. Kollektivt verkade världen ha glömt att detta var exakt vad TSMC gjorde redan hösten 2018, där de med traditionell DUV-litografi började tillverka systemkretsar på en 7-nanometersklassad teknik i stor skala åt Apple. Knappt ett år senare användes densamma för High Performance Computing (HPC), där AMD stod som kund med en helt ny uppställning processorer för konsumenter, servrar och även grafikkretsar.
Vägen mot 7 och 5 nanometer utan EUV-litografi stavas multi patterning, en litografisk teknik som går ut på att dela upp ett komplext mönster till flera enklare. Dessa etsas sedan i sekvens på kiselskivan för att nå högre precision och finare detaljer, även som annars vore möjligt med en ensam exponering. Medan tekniken möjliggör högre transistordensitet än den litografiska utrustningen medger i ett enkelt steg kommer den med tydliga nackdelar, där varje extra steg ökar risken för lägre yield och prestanda för slutprodukten.
Ännu är mycket kring den 5-nanometersteknik Huawei nämner höljt i dunkel, men att den kommer från SMIC är ingen högoddsare – någon annan som skulle ha förmågan i landet finns inte. Det har även länge talats om att SMIC har en sådan på gång och ihärdiga uppgifter anger att Huawei under 2024 lanserar en ny serie telefoner vid namn P70, som ska nyttja en systemkrets tillverkad på just 5 nanometer.
Lyckas Huawei och SMIC med 5 nanometer i stor skala vore det ett dråpslag mot USA, som försökt hindra sådana avancemang med nationell säkerhet som förevändning. Att mota Kina i grind halvledartekniskt är tänkt att hindra landet från att kunna tillverka chip, bland annat för artificiell intelligens (AI), i spjutspetsen för militära ändamål. Blir 5 nanometer verklighet annat än på pappret bör uppdraget anses vara misslyckat.
