Frågan om teknisk suveränitet har hamnat högt på dagordningen efter att Donald Trump åter tillträtt Vita huset, och det har blivit uppenbart att han har sina tidigare antagonister lindade runt lillfingret – teknikjättarna. Av de tekniska tjänster och produkter som används idag, från mjukvara till hårdvara, är en gemensam nämnare att de ofta har amerikansk härkomst.
Som svar på detta blickar Europa inåt för att bygga upp sin tekniska förmåga och här finns sedan länge satsningar som Chips Act, som hittills är långtifrån att nå de satta målsättningarna. I samtal med Politico berättade Henna Virkkunen, EU-kommissionär med ansvar för tekniksuveränitet, säkerhet och demokrati, att kommissionen vill se att Europa har inhemsk förmåga att tillverka de chip som krävs för att träna AI-modeller.
Att just AI nämns betyder i praktiken att målsättningen är tillverkning i spjutspetsen, något Europa saknar med undantag för Intel med sin fabrik på Irland. Målsättningen i sig är inte ny utan sattes redan när Chips Act som koncept först lanserades och då hette det att Europa skulle få fabriker som kan tillverka avancerade kretsar på 2 nanometer. Frågan har dock återaktualiserats sedan Donald Trump nyligen hotade med att begränsa exporten av AI-chip till Europa redan denna månad, något han backade från kort därefter.
Samtalet med Henna Virkkunen ägde rum i samband med tillställningen Imec Technology Forum World i Antwerp, där just forskningsinstitutets egen VD Luc Van den hove också var på plats. Som belgare vill även han se att Europa kan bygga upp sin kapacitet i spjutspetsen, men har till skillnad från andra en annan ingång i varför det saknas och kommer bli svårt att göra till verklighet.
Till reportrar berättade Luc Van den hove att en av de stora utmaningarna är att EU saknar ”de där stora fabless-företagen” likt Nvidia. Argumentet är det klassiska om hönan och ägget – i det här fallet att Europa behöver ett eller flera fabless-bolag, det vill säga aktörer som designar kretsar men inte tillverkar dem själva, som efterfrågar sådan produktion på hemmaplan.
Detta i sig kan ses som en god poäng då en fabrik av senaste snitt utan vidare kostar över 200 miljarder kronor och med en sådan på plats finns ändå närmast uteslutande fabless-klienter från USA eller Asien – som saknar riktiga skäl att vilja producera något i Europa. Kort och gott är Imecs VD av uppfattningen att Europa sannolikt behöver egna kretsdesigners av kalibern Nvidia, Apple, Qualcomm, AMD och Mediatek om drömmen om spjutspetstillverkning ska bli sann.
Det är sedan tidigare känt att det filas på en Chips Act 2.0, men olika intressen går i otakt och tycks ha olika bråttom. En ”koalition av de villiga” bestående av Nederländerna, Belgien, Finland, Frankrike, Italien, Polen, Spanien, Tyskland och Österrike gör en egen översyn av hela EU:s leveranskedja, för att se vilka luckor som behöver täppas till. Visionen är att deras slutsatser på sikt ska bli del av nästa stora rättsakt. Likaså tittar industriintressen som European Semiconductor Industry Association (ESIA) på vad de vill se av nästa upplaga av rättsakten.
EU-kommissionen som tycks anse att det är bråttom att stärka europeisk tekniska förmåga har dock inte lika bråttom i realiteten. De har förvisso gjort klart att de tillsammans med andra gärna börjar titta på framtida satsningar, men har visat sig direkt motvilliga att göra en översyn av Chips Act under 2025. Tidigare plan ligger fast och en formell utvärdering ska inte ligga på bordet förrän september 2026.
