Amerikanska Wolfspeed, ett bolag specialiserat på kraftelektronik, har tillkännagivit byggnationen av en fabrik i tyska Saarland, till ett värde av 3 miljarder USD. Fabriken väntas av Wolfspeed bli världens största kiselkarbidanläggning och stå produktionsklar år 2027 då den kommer producera kiselkarbidkretsar på 200 mm stora skivor för fordonsbranschen.
Listan av medfinansiärer inkluderar den tyska industrigiganten ZF Friedrichshafen, en stor underleverantör till fordonsbranschen som skjuter till 185 miljoner dollar. Wolfspeeds VD Gregg Lowe väntar sig att 20 procent av den totala notan på 3 miljarder täcks av ”subventioner”, utan att specificera dem närmare. Likt andra nutida halvledarprojekt i EU är det ingen högoddsare att EU Chips Act-pengar kommer stå till buds, så även lokala delstatliga subventioner från Saarland.
This is an important sign that Germany continues to be attractive even in difficult circumstances for high-tech investments
– Robert Habeck, tysk minister för näringsliv och klimat
Föga förvånande välkomnas Wolfspeeds satsningar av Tyskland, som i allt större utsträckning ser ut att befästa sin position som EU:s ekonomiska superkraft i takt med att landets fordonsindustri kompletteras av halvledarsatsningar. Robert Habeck, minister för näringsliv och klimat samt vice förbundskansler under Olaf Scholz, kommenterar att Wolfspeeds inträde i Tyskland är ett styrkebesked, speciellt på vad som för den oinsatte ser ut att vara en vacklande halvledarmarknad.
Wolfspeeds satsningar i Saarland väntas dock fortsatt kräva grönt ljus från EU för att bolaget ska kunna tillskansa sig de subventioner det hoppas på, rapporterar Reuters. Att fordonsbranschen är en sektor med hög tillväxtpotential det närmaste decenniet råder det dock ingen tvekan om – speciellt då EU-kommissionen under förra veckan föreslog ett nytt paket för att öka unionens konkurrenskraft inom grön mobilitet och energi.
En del av det nya paketet innebär att medel från existerande EU-projekt dirigeras om och slussas in i gröna projekt, för att bättre kunna utmana USA inom elfordon, samt minska unionens beroende av Kina. För att uppnå detta står snabbare godkännandeprocesser av gröna projekt, utbildning inom dessa samt handelsavtal för viktiga råvaror stå på agendan.
Huruvida några europeiska, eller rentav svenska bolag, lyckas dra nytta av EU:s nya gröna giv när den i allt högre grad flyter ihop med unionens halvledarsatsning återstår att se – men Tyskland har sedan EU Chips Act presenterades haft all anledning att vara stolta över de satsningar som presenterats i landet.
