Biden-administrationen har ratificerat en ny lag som undantar halvledarbolag från vissa lagar som skyddar till att värna miljön, rapporterar Reuters. Det handlar i nuläget om ”vissa” halvledarbolag som får stöd från amerikanska CHIPS and Sciences Act (Chips Act), där bland annat Intel, Micron och Samsung hittills tilldelats pengar.
By preventing unnecessary delays in the construction of microchip manufacturing facilities, this bill will help maximize our efforts to bring this industry back to America, creating thousands of good-paying jobs and strengthening our supply chains
– Mark Kelly, demokratisk senator
Medan Reuters noterar att de rådande amerikanska lagarna från 1969 redan mötts av halvledarbolagen i samband med att de presenterat projekten, menar den demokratiska senatorn Mark Kelly att den nya lagen kommer påskynda färdigställandet av faciliteterna i fråga. Lagen har utformats av Kelly tillsammans med den republikanske senatorn Ted Cruz.
Lagen kommer som ett svar på lobbying från branschföreningen Semiconductor Industry Association (SIA), som varnat för att byggnationen av kommande anläggningar kan komma att försenas på grund av tillståndsprocesser. Dessa förseningar hade potentiellt kunnat räknas i år, vilket i sin tur skulle ha gjort negativt avtryck i USA:s konkurrenskraft när landet med sin Chips Act satsar på att ”ta hem” halvledartillverkning.
Modern halvledartillverkning bygger på många miljöfarliga och extremt nischade gaser och vätskor, däribland de tusentals kemikalier som går faller under samlingsnamnet PFAS (per- och polyflouralkylsubstanser). Just PFAS har brukats världen över sedan amerikanska 3M introducerade elektrokemisk fluorinering år 1949, där det huvudsakliga problemet är att de giftiga ämnena förutom att vara hälsofarliga praktiskt taget är onedbrytbara i naturen.
USA har i sig ett tveksamt track record gällande PFAS och utsläpp. Enligt den demokratiska Kalifornien-politikern Zoe Lofgren är hennes hemstat redan hem till halvledarbolag som tidigare förorenat miljön. Processerna för riskutvärdering och tillsyn, menar Lofgren, är till för att förhindra att sådana situationer uppstår igen, medan Cruz och Kelly menar att det hela är nödvändigt för att skapa amerikanska jobb.
Så sent som sommaren 2023 gick tre PFAS-tillverkare, DuPont, Chemours och Corteva, med på att betala närmare 1,2 miljarder amerikanska dollar i kompensation för att ha förorenat amerikanska vattendrag med teflon. Amerikanska Union Carbide stod också år 1984 som avsändare för världens värsta kemiska utsläpp i Bhopal, Indien, där ett utsläpp av gasen metylisocyanat dödade minst 3 787 personer och skadade över 550 000.
