Trots strikta handelsrestriktioner tillskansar sig Kina avancerade AI-kretsar från amerikanska bolag, såsom Nvidia, via bulvaner och tredjeländer. Föga förvånande är USA:s regering mindre imponerat över förfarandet och planerar nu åtgärder för att begränsa kinesiska aktörer från att på omvägar köpa USA-gjorda AI-beräkningskretsar.
Nu rapporterar den Hong Kong-baserade tidningen South China Morning Post att USA har för avsikt att implementera kvoter på GPU-exporter mot länder som används för att kringgå restriktionerna. Utöver de nationsbaserade kvoterna planeras ett nytt globalt licenssystem med rapporteringskrav, vilket kan innebära att samtliga företag världen över kommer behöva redogöra för hur de inköpta AI-kretsarna används.
Vilka länder som står anklagade för att återexportera AI-beräkningskretsar såsom Nvidia H200 framgår inte, men länder i Mellanöstern som Saudiarabien och Förenade Arabemiraten samt asiatiska Malaysia, Singapore – och även Taiwan – pekas ut som exempel. Under lupp är även det amerikanska bolaget Super Micro Computer (Supermicro), som står anklagat för att ha brutit mot handelsrestriktioner genom att via Taiwan-baserade företag exportera till Kina och Ryssland.
Hur stort problemet är med återexport av AI-beräkningskretsar från USA är svårt att bedöma, men utifrån handeln som pågår i Kina tycks det ske i stor omfattning. Under augusti månad ska mer än 70 leverantörer i landet öppet salufört lösningar som använt allsköns processorer som omfattas av handelsrestriktionerna. Detta handlade om alltifrån fristående GPU:er till kompletta servrar med leveranstider på ”några veckor”, vilket talar för att det finns ett stadigt flöde av den här typen av beräkningskretsar i försäljningskanalerna.
Likt tidigare handelsrestriktioner uppges arkitekterna bakom de nya vara handelsminister Gina Raimondo och säkerhetsrådgivaren Jake Sullivan, båda del i den sittande Biden-administrationen som har en dryg månad kvar i Vita huset. Den 20 januari 2025 intar Donald Trump åter Vita huset med en ny samling ministrar i släptåg, men sannolikt är det ingenting som kommer förändra den idag förda politiken.
Redan under Barack Obama började USA:s syn på Kina förändras och med Donald Trump gjorde landet slag i saken att inleda ett storskaligt högteknologiskt handelskrig. Arvet har förts vidare under Joe Biden och den förda politiken har brett parlamentariskt stöd i kongressens båda kamrar – ett av få områden där det finns bred enighet över partigränserna.
