De tre nära handelspartnerna USA, Kanada och Mexiko avhandlade under toppmötet North American Leaders Summit (NALS) flera viktiga frågor som smuggling av droger och immigranter, klimatförändringar, energi och inte minst halvledarindustrin. I ett pressmeddelande på Vita Husets webbplats publicerades en avsiktsförklaring gällande ländernas arbete med frågorna.
Först och kanske främst är att länderna ska organisera ett första trilateralt halvledarforum, som ska representeras av industrin och regeringsföreträdare på kabinettnivå. Tanken är att de tre länderna tillsammans med näringslivet ska komma fram till nya policys för att främja halvledarindustrin i hela Nordamerika.
I detta arbete ingår att kartlägga existerande leveranskedjor handelspartnerna emellan och att samordna för att komplettera delar som fattas. Tillverkning av halvledare kräver stora mängder sällsynta jordartsmetaller och därför ska geologiska undersökningar genomföras för att kartlägga depåer av dessa i länderna.
Material och råvaror får sällskap av en satsning på utbytesstudenter länderna emellan, där ett initiativ kallat North America Student Mobility Project ska inledas i syfte att få nödvändig arbetskraft på plats. Ett led i detta är att föra samman industrin, akademiker inom halvledare, informations- och kommunikationsteknik (ICT), biotillverkning och ”andra viktiga avancerade tillverknings- och logisitikindustrier” för sessioner om de färdigheter som krävs för att utveckla arbetsstyrkan i Nordamerika under de kommande fem åren.
De tre länderna ingick så sent som den 1 juli 2020 det nya frihandelsavtalet United States-Mexico-Canada Agreement (USMCA), något dåvarande president Donald Trump tog initiativ till för att ”jämna ut spelplanen” länderna emellan. USMCA ersatte 1993 års North American Free Trade Agreement (NAFTA). Avsiktsförklaringen under NALS kan ses som en fortsättning på USMCA som ytterligare ett steg mot att knyta ländernas ekonomi samman – bland annat genom koordinering av leveranskedjor inom halvledare. Om Kanada och Mexiko blir blott underleverantörer till USA eller om amerikanska intressen öppnar dörren för halvledarproduktion i länderna återstår att se.
Samtidigt som länderna talar om ett nytt samarbete gnisslar det redan, rapporterar Reuters. Friktion råder framförallt på energiområdet, där Mexiko i hög grad förlitar sig på fossila bränslen vilket avskräcker allt mer miljömedvetna företag som vill nå nettonollutsläpp från att göra investeringar i landet. Mexiko ska även sakna den överföringskapacitet som behövs i elnätet för stora industriella investeringar, till exempelvis för halvledartillverkning. Det här hoppas dock landet kunna kringgå genom att ha ögonen på mer lättillgängliga investeringar, som design, paketering och testning av kretsar.
Ett annat potentiellt hinder är Mexikos president Anders Manuel Lopez Obrador, som av Reuters beskrivs som en ”vänster-resurs-nationalist”. Lopez Obrador är landets första president med vänsterprägel på decennier och har under sin tid vid makten nationaliserat industrier, och har nyligen tagit initiativ till ett statligt ägt bolag för att bryta metall – närmare bestämt litium. Han har också gjort klart att de litiumreserver som finns i landet ska stanna hos staten.
Hur illa Mexikos nya inriktning rimmar med mer handelsliberalt sinnade USA och Kanada när det är dags att tala om halvledarsatsningar återstår att se, men av allt att döma är det energifrågan som skaver mer än en klassisk vänster-höger-konflikt.
