På varsin sida Atlanten arbetar USA och det kollektiva Europa, EU, med att ”ta hem” tillverkningen av halvledare från Asien efter att i decennier ha försummat industrin. Störst utmaningar har EU i att bygga upp ett trovärdigt ekosystem med förmåga att tillverka chip och paketera dessa till färdiga produkter, men även att få bitar som forskning och utveckling (FoU) på plats.
När tyska regeringen genom den egna ekonomiska intresseorganisationen Germany Trade & Invest (GTAI) blickar över europeiska satsningar framgår att en betydande andel av alla nyinvesteringar sker i landet. Sett till officiellt tillkännagivna faciliteter för tillverkning är inte mindre än tio projekt på gång i olika delar av landet, medan ett antal andra EU-länder delar på sex andra projekt – ett vardera i Irland, Frankrike, Nederländerna och Polen samt två i Italien.
Kronjuvelen som pekas ut är Intels satsning om 38 miljarder euro i Magdeburg, Sachsen-Anhalt, där inget mindre än två fabriker ska byggas för tillverkning i spjutspetsen. I Dresden, Sachsen, bygger Infineon en anläggning för 5 miljarder euro för tillverkning av kraftelektronik och har i samma område sällskap av TSMC, som i ett samriskbolag (joint venture) investerar 10 miljarder för tillverkning med legacy-noder. I fallen Infineon och TSMC handlar det i mångt och mycket om att möta Europas fordonsindustris växande behov av chip.
Vidare talar GTAI om att Bosch, Globalfoundries, Vishay och X-Fab också bygger ut i olika delar av landet. Amerikanska Wolfspeed bygger en fabrik för 2,5 miljarder euro i Ensdorf, Saarland, där tillverkning med kiselkarbid (SiC) står på menyn. Det hela bekräftar vad Semi14 i omgångar upprepat – att Tyskland blir navet för Europas satsning på halvledartillverkning.
The fact that Germany has established itself as the clear center of European microchips shows that the country remains a viable location for industrial production. Conversely, the existing and planned production of semiconductors increases the strength and resilience of value chains in Germany and makes the country an even more attractive business location for international companies.
– Robert Hermann, VD på Germany Trade & Invest
Att Tyskland vunnit en majoritet av nyinvesteringarna har flera orsaker. Här pekar GTAI själva på att federalt statligt stöd tillsammans med EU:s Chips Act varit avgörande. En del som inte nämns men i många fall säkert haft avgörande betydelse är infrastruktur. Tyskland är sedan länge säte åt många inom EU inhemska chiptillverkare och dessa, men även deras konkurrenter, behöver inte lägga extra pengar på att få allt det kringliggande på plats.
Något annat som hjälpt till stavas Temporary Crisis and Transition Framework (TCTF), som tillkom under coronapandemin för att ge länder större flexibilitet att gå in med statliga medel för att stötta ekonomin. Ramverket har sedermera förlängts fram till 2026 som direkt följd av Rysslands invasion av Ukraina, och används flitigt för gröna satsningar och just att bygga ut EU:s inhemska halvledarförmåga.
En annan orsak till att TCTF tillåts finnas kvar är USA:s Inflation Reduction Act of 2022, som ger incitament, subventioner och skattelättnader för att uppmuntra företag till gröna investeringar i landet. Även om ingen säger det rakt ut har det lett till ett lågmält handelskrig, där EU känt sig tvungna att använda regelverket under TCTF för att behålla investeringar i unionen.
Målet för EU är att växa sin halvledarindustri från nuvarande cirka 10 procent till 20 procent år 2030 och allt pekar mot att vad Tyskland gör blir avgörande i förhoppningarna om att nå dit.
