I april högtidlighöll USA:s president Donald Trump vad han kallade befrielsedagen, Liberation Day, med kraftigt höjda tullar mot omvärlden. De ”ömsesidiga” tullarna, godtyckligt baserade på handelskvoter av fysiska varor och där tjänsterelaterad handel inte ingick, innebar att EU:s som nettoexportör gentemot USA belades med 20-procentiga exporttullar. EU förhandlade senare ned detta till 15 procent, men det är ett avtal som står på minst sagd ostadig grund.
För Sverige som litet exportberoende land har de gångna månaderna gjort stort avtryck på handeln med USA men även resten av världen. Det visar siffror från Sveriges myndighet för utrikeshandel, Kommerskollegium. Sveriges globala export i augusti 2025 landade på 141,4 miljarder kronor, en nedgång med 5,47 procent jämfört med 149,59 miljarder kronor samma månad 2024. Även Sveriges varuimport sjönk med 3,89 procent, från 151,28 till 145,39 miljarder kronor.
Kommerskollegium påpekar att det är oklart huruvida exporttappet är tillfälligt och vad det beror på, där möjliga faktorer som tas upp är tullar, osäkerhet, starkare krona och makroekonomi. Myndigheten gör samtidigt ett positivt instick med att svensk export trendmässigt ligger på en högre nivå som etablerades efter pandemin. På importsidan är trenden under en treårsperiod istället en nedgång, som således håller i sig.
Då Donald Trump utfärdade sina tullar den 2 april 2025 har Kommerskollegium tittat på trenden under de två gångna kvartalen Q2–Q3 (april–september). Under perioden sjönk Sveriges export med hela 17 procent jämfört mot samma period 2024 och diagrammet visar dessutom stora upp- och nedgångar månad för månad. Kommerskollegium skriver i sann myndighetsanda att det är ”stor sannolikhet” att en del av nedgången kan tillskrivas de amerikanska tullarna. Intressant finns inga större trendskillnader på svensk varuimport från USA. Under samma period, Q2–Q3 2025, är importen mer eller mindre densamma jämföra mot 2024.
Nedbrutet i olika sektorer är det tydligt att vissa mer politiskt laddade varugrupper är betydligt mer påverkade än andra. Svensk elektronikexport har sjunkit 22,8 procent, räknat i faktiska pengar från 10,1 till 7,8 miljarder kronor, medan export av fordon nästan halverats (45%) från 22,9 till 12,6 miljarder kronor. Ytterligare nämnvärda varor som ofta är i den handelspolitiska skottgluggen är järn- och stålvaror och läkemedel, inom vilka exporten gått ned med 19,5 respektive 29,8 procent.
