USA:s president Donald Trump och Kinas Xi Jinping träffades under torsdagen i Sydkorea för att diskutera handeln mellan länderna. Högst upp på dagordningen för USA och det kollektiva väst var de skärpta exportkontroller på sällsynta jordartsmetaller (REE) som Kina införde tidigare i oktober för att sätta press på USA.
Resultatet av mötet beskrivs av många som en vapenvila i handelskonflikten mellan världens två stormakter. På frågan om sällsynta jordartsmetaller slöts ett avtal som innebär att Kina pausar införandet av sina utökade exportkontroller med ett år, en respit som Donald Trump betonar gäller samtliga länder och inte enbart USA. Huruvida det finns ett skriftligt avtal eller om det är ett muntligt löfte från Xi Jinping är höljt i dunkel.
Kina ska även återuppta importen av amerikanska sojabönor efter månader av bojkott. Enligt USA:s finansminister Scott Bessent ska Kina fram till januari köpa 12 miljoner ton sojabönor från USA och därefter 25 miljoner ton per år fram till 2028. Detta ses som en vinst för USA:s jordbruksindustri, men om någon gick ut som vinnare från toppmötet är det Kina.
Att hota med sällsynta jordartsmetaller var sannolikt det som fick USA:s president att gå med på att sänka tullarna på kinesisk import från i snitt 57 procent till 47 procent. Av de tullar som riktats mot Kina har 20 procent motiverats med anklagelser om att kemikalier för produktion av opioiden fentanyl flödar fritt från Kina till Mexiko, där drogerna tillverkas och slutligen hamnar i USA. Officiellt är det denna tullsats som sänkts från 20 till 10 procent, någonting Donald Trump motiverar med att Xi Jinping kommer att ”arbeta väldigt hårt” för att begränsa flödet.
Konflikten om sällsynta jordartsmetaller lär fortsätta
Att de skärpta exportkontrollerna på sällsynta jordartsmetaller pausats ett år är positivt, men är inte en anledning för väst att luta sig tillbaka. Kina står idag för gruvbrytning av cirka 60 procent av världens sällsynta jordartsmetaller och hela 90 procent av anrikningen, vilket gör att alla världens länder är beroende av Kinas metaller för tillverkning av alltifrån halvledare till vapen, elfordon och elektronik generellt.
Det ettåriga avtalet är möjligen ett första steg på väg mot ett heltäckande handelsavtal mellan USA och Kina, men även om de skulle ro ett sådant i hamn lär konflikten som sällsynta jordartsmetaller fortsätta i en form eller annan. Kina har demonstrerat att de sitter på världens kanske starkaste förhandlingskort och lär inte dra sig för att använda det igen – antingen för att avvärja en antagonist eller att få sin vilja igenom.
Det är därför viktigt att väst inte tappar fokus utan fortsätter ha siktet inställt på att bygga upp alternativa leveranskedjor för att bryta beroendet av Kina, mot bakgrund av att global elektronik- och halvledarproduktion utan att överdriva står och faller med tillgången till metallerna.
