År 2023 lider mot sitt slut och det har varit ett minst sagt händelserikt år på halvledarscenen, där storpolitik tar allt större utrymme jämte sedvanliga teknologiska avancemang. Med detta tar Semi14 och sammanfattar några av årets stora händelser, blickar inåt på egna bedrifter och in mot framtiden.
Halvledarindustrin har fått allt större fokus i det breda samtalet – på gott och ont. Politiker i väst har lyckligtvis inte släppt greppet om halvledarna, utan inser fortsatt att det är en helt avgörande komponent i ekonomin och allt omkring oss. Både EU och USA arbetar därför fortsatt stort på att en större andel av världens kretsar ska tillverkas i regionerna. ”Chipet” har fått den status det länge förtjänat.
Anledningarna till detta är att en betydande majoritet av alla kretsar tillverkas i Asien, med hög koncentration i Sydkorea och framförallt Taiwan. Det faktum att Kina gör allt hårdare anspråk på att införliva Taiwan, en i allt väsentligt självständig demokrati, och hotar använda militären för att nå dit är en risk som inte ska underskattas. Faller Taiwan skulle det få oöverblickbara konsekvenser i världsekonomin, där coronapandemins effekter skulle blekna i jämförelse.
Samtidigt fortsätter handelskriget USA–Kina, där den förstnämnda med allt den förmår försöker få den senares halvledarindustri på knä. Förevändningen är nationell säkerhet, där Kinas goda utsikter att bli ny ekonomisk stormakt spelar in. Tappra försök till trots ser USA och västvänliga sinnade allierade ut att ha misslyckats i ambitionerna. Kina har trots restriktioner lyckats bygga ut sin inhemska kapacitet och nå den avancerade tekniken 7 nanometer. Mycket pekar mot att 5 nanometer ligger för dörren och stora resurser uppges läggas på att nå 3 nanometer. Att stoppa export av material och utrustning till Kina ser ut att ha börjat stärka landets inhemska leveranskedjor.
Kina skördar heller inte framgångar enbart inom tillverkning av kretsar – även på minnesfronten storsatsar landet. Avsaknaden av inhemsk minnesproduktion har länge varits landets akilleshäl, men för några år sedan seglade YMTC upp som en NAND-tillverkare att räkna med, och på DRAM-sidan ser CXMT ut att vara på god väg. CXMT har under året inlett produktion av LPDDR5 och får storskaligt statligt stöd för att ytterligare kunna expandera produktutbudet.
Litografiåret 2023: DUV, EUV, NIL och SSMB
Europas enskilt viktigaste bolag inom halvledarproduktion, nederländska ASML, har haft ett stabilt år. Trots att Nederländerna är med i den USA-ledda halvledarpakten som syftar till att förvägra Kina den allra modernaste utrustningen har Kina köpt in i princip allting ASML kunnat producera i DUV-väg (Deep Ultraviolet). Försäljning av maskiner som producerar EUV-ljus (Extreme Ultraviolet) för högre upplösning lyder under totalförbud för export till Kina – men i princip allt ASML kan producera säljs till TSMC, Intel, Samsung, SK Hynix och Micron ändå. Än mer glädjande är att försäljningen av ASML:s andra generations EUV-utrustning, High NA, inletts. Av dessa väntas sex av tio maskiner under 2024 gå till Intel, som storsatsar på att återta den tillverkningstekniska ledningen inom halvledare.
Att ASML har ett de facto monopol på avancerad litografiutrustning hindrar däremot inte andra från att innovera. Japanska Canon presenterade under året sin färdplan för halvledartillverkning under 5 nanometer, där lösningen är Nano Imprint Lithography (NIL) istället för EUV-strålning. Genom att ”stämpla” kretsdesigner på en kiselskiva menar Canon att både energiförbrukning och processkomplexitet minskar – och så även kostnaden för en färdig krets.
Kina å sin sida står i dagsläget utan avancerad litografiutrustning, även om landet givetvis satsar för att uppnå fullständig självförsörjning. Ett av få offentliggjorda tecken på satsningarna är Tsinghua Universitys satsning på SSMB (Steady-State Microbunching) som går ut på att producera EUV-ljus med hjälp av inget mindre än en partikelaccelerator. Det är i nuläget endast ett forskningsprojekt, men en design som i teorin har fyra gånger uteffekten av en EUV-ljuskälla från ASML har utvecklats.
Sverige står handfallet och sumpar elektronikutbildningar
Medan stora delar av västvärlden satsar stort på att bygga upp ett halvledarekosystem lyser Sverige med sin frånvaro, detta trots stora ambitioner från EU-håll och en stor påse pengar signerad EU Chips Act. Sittande regering visar hittills inget intresse att samverka med utbildningsväsenden och näringslivet för att sy ihop en nationell plan för tekniknationen Sverige. Detta trots att vår egen energi- och näringsminister Ebba Busch under svenskt ordförandeskap rodde EU Chips Act i hamn.
Istället för att samla och stärka Sverige i sin potentiellt stora roll att bidra till ett europeiskt ekosystem sker på sina håll det motsatta. Mest uppseendeväckande under året var att en ny ledning på Kungliga Tekniska Högskolan (KTH) beslutade att KTH i Kista ska flytta till huvudcampus på Valhallavägen, i syfte att spara pengar. Detta trots att tidigare utredningar slagit fast att besparingarna är försumbara – om inte obefintliga eller rentutav det motsatta.
KTH Kista spelar med sin närhet till stora svenska teknikbolag en viktig roll i att utbilda nästa generations ingenjörer, men även bidra med viktig forskning genom Electrumlaboratoriet. Det här är kort sagt en viktig central del av det Sverige har kvar på halvledarfronten. Hoppet lever dock om att beslutet kan rivas upp. Ett av Kristersson-ministärens första beslut var att korta hur länge en universitetsstyrelse får sitta, från 36 till 17 månader.
Beslutet att korta tiden en styrelse får sitta har kritiserats hårt i universitetsvärlden, men oavsett vad man tycker innebär det att mandatet för den sittande på KTH går ut den 1 oktober 2024. Flytten är tänkt att vara verkställd först 2027 och det finns därför goda möjligheter för en ny styrelse att riva upp beslutet. Ett första steg för en ny styrelse vore att till skillnad från den sittande ta sig tid att titta på erbjudandet KTH Kista med omnejd i Kista har att erbjuda.
Följ Semi14 – och hjälp oss bli bättre
Förutom daglig aktivitet på Semi14 finns vi på LinkedIn, där merparten av allt publicerat innehåll läggs upp och finns tillgängliga för diskussion. Där välkomnar vi även dig att komma med tankar, synpunkter på det vi skriver och idéer på vad vi bör ta upp i framtiden. Detta kan även framföras via vårt kontaktformulär.
Vi planerar även att under 2024 återuppta nyhetsbrevet och skicka ut detta regelbundet. Ni som sedan tidigare skrivit upp er är inte bortglömda – vi kommer öppna upp för möjligheten att registrera sig för nyhetsbrevet än en gång när nyhetsbrevet återigen är live.
Debattartiklar och insändare
Förutom eget innehåll har året präglats av flertalet debattartiklar och insikter från andra förutom oss som står bakom Semi14. Oavsett om du verkar i branschen, utbildningsväsendet eller helt enkelt är insatt i halvledarindustrin och har ett budskap du vill nå ut med, är du välkommen att höra av dig till oss med förslag på eller rentutav en färdig text.
– Jacob Hugosson och Jonas Klar, medgrundare på Semi14
