När coronapandemin kom blev en redan ansträngd brist på tillverkningskapacitet av kretsar än mer påtaglig och i det närmaste kaosartad för många branscher. Det blev säljarens marknad och en av aktörerna som började tälja guld var TSMC, som slopade volymrabatterna för större kunder. Det här följde sedan av tvåsiffriga procentuella prisökningar och det mer än en gång.
Kretsbrist av aldrig tidigare skådat slag och höjda priser har fått kunder att börja säga ifrån, rapporterar den taiwanesiska branschtidningen Digitimes. I rapporten framgår att de mindre taiwanesiska aktörerna United Microelectronics (UMC), Vanguard International Semiconductor (VIS) och Powerchip Semiconductor Manufacturing (PSMC) höjde sina listpriset med 5–10 procent under första kvartalet i år.
Samma rapport gör gällande att det här endast är en i raden av många prisökningar, där det påpekas att justeringen var ”signifikant” mindre än de som gjorts de senaste fem kvartalen. Föga förvånande har ännu en höjning i listpriser inte fallit i god jord hos kunder, vilka är motvilliga att återigen omförhandla sina avtal och svårare lär det bli. Under andra kvartalet väntas trion ännu en gång höja sina priser, något som motiveras med ökande materialkostnader och att mer kapital krävs för utbyggnaden av tillverkningskapacitet. Trion ska under året investera alltifrån en knapp miljard till tre miljarder USD.
Samtidigt som kontraktstillverkare av kretsar täljer guld pekar alltmer mot att prisrallyt snart är över. I samband med kretsbristen har praktiskt taget alla tillverkare börjat bygga ut kapaciteten, antingen för att stilla det egna behovet eller för att ha tillräckligt för att möta sina kunders behov, men redan från början har analytiker varnat för att tillverkarna tar i allt för mycket från tårna.
Kontraktstillverkaren TSMC som svarar för mer än 50 procent av marknaden ska bara i år investera rekordstora 40–44 miljarder USD, med dagens valutakurs motsvarande 376–413 miljarder kronor. Huvudrivalen, sydkoreanska Samsung, planerar i sin tur för att investera 37,8 miljarder USD, 355 miljarder kronor, och processorjätten Intel som också vill bli en kontraktstillverkare av rang kan väntas ligga sig runt liknande nivåer. Det här räknar inte in de pengar regeringar världen över väntas kasta på tillverkarna för att placera fabriker i närområdet.
Världens samlade investeringar på biljontals kronor planerades för när konsensus var att kretsbristen kunde hålla i sig långt inpå år 2024 eller rentutav längre än så. Nu talar allt fler om att det värsta kan vara förbi redan 2023 – en diskrepans på uppemot två år. Med andra ord skulle det betyda att kontraktstillverkare av kretsar kraftigt överskattat behovet, något som kan leda till överkapacitet och då möjligen även att marknaden åter blir köparens.
