Ökade lokalkostnader har fått Kungliga Tekniska Högskolan, KTH, att överväga en flytt av KTH Kista och KTH Södertälje till huvudcampus på Valhallavägen. Ledningen å sin sida talar om att hyran för hela KTH ökat med 150 miljoner och till SVT Nyheter beklagar sig prorektor Mikael Lindström över kostnadsökningen, men ser samtidigt detta som en ”möjlighet att utveckla verksamheten”.
De kritiska rösterna är många, där många rentutav anser att frågan är överspelad. Vid tidigare översyn har det konstaterats att priset per kvadratmeter och utbildningsplats är lägre i KTH Kista än på Valhallavägen, samtidigt talas det om att huvudcampus i dagsläget inte har plats att inkvartera de 200 anställda och 1 500 elever på KTH Kista. Alexandra Leyton, kommunikatör på KTH, som sedan 2017 jobbat med att locka unga från Järva till högre utbildningar har även lyft att det är en målgrupp där avståndet betyder mycket och att det även därför är viktigt att vara kvar i Kista.
Samtidigt talas det om att en flytt vore ett dråpslag mot Sveriges halvledarintressen, i en tid då resten av världen rustar upp. En som pekar på detta är Carl-Mikael Zetterling, avdelningschef för elektronik och inbyggda system på KTH Kista, forskare inom wide bandgap med särskilt fokus på kiselkarbid (SiC), som på Semi14 kommenterar varför det vore fel av KTH:s styrelse att den 22 november besluta om en flytt till huvudcampus:
Ekonomiska fakta
Carl-Mikael Zetterling: Först och främst hyr KTH och andra lärosäten sina lokaler av statliga Akademiska Hus. Vi får inte göra vinst, samtidigt har Akademiska Hus vinstkrav från svenska staten och har fått klartecken att höja hyrorna i takt med inflationen. Resultatet är en hyreshöjning med cirka 15 procent. KTH:s ledning förvarnades därmed om en hyresökning på 150 miljoner kronor. Idag motsvarar KTH:s hyror cirka 18 procent av omsättningen och 150 miljoner utgör endast 3 procent av hela den årliga omsättningen.
Men, väger inte regeringen upp för höjningarna och satsar på tekniska utbildningar? För första gången på länge satsas det, hela 1 procent mer på tekniska utbildningar. Det här räcker dock inte ens för att täcka löneökningarna år 2022, än mindre till de hyreshöjningar från Akademiska Hus med vinstkrav från svenska staten.
Med bakgrund av detta kom förslaget om att flytta KTH Kista till huvudcampus på Valhallavägen. De omedelbara besparingarna vore dock blygsamma, dels då själva flytten skulle kosta och dels då kontrakten i Kista löper över flera år. Bland annat grundutbildningslokalerna finns det kontrakt på fram till 2029. Tittar vi på KTH Kista är hyrorna idag endast 40 miljoner, en bråkdel av den knappa miljard KTH har i hyreskostnader totalt.
De ekonomiska argumenten för en flytt av KTH Kista till huvudcampus har släppts internt, men när Mikael Lindström intervjuas i SVT upprepas det ännu en gång.
Vad KTH och Sverige skulle förlora på en flytt
Carl-Mikael Zetterling: De flesta forskargrupper och studenter i Kista vill inte flytta. Det finns för det första inte omedelbar plats för 200 anställda att flytta. För de 1 500 studenterna i Kista blir det trängre på Valhallavägen och utbudet av studieplatser mindre. Electrumlaboratoriet kan inte flyttas. Bara det skulle kosta cirka 1 000 miljoner och det är oklart om nya kemikalietillstånd kan fås på en ny plats. Det skulle därför tvingas läggas ned på sikt.
Efter halvledarbristen som orsakades av coronapandemin och kriget har hela världens och Europas fokus riktats mot att bygga infrastruktur för forskning, utbildning och produktion av halvledare. Det här har redan KTH i Electrumlaboratoriet i Kista. Strategiskt och målmedvetet har KTH Kista under 30 år genom bidrag från bland annat Vetenskapsrådet och Wallenberg byggt upp Electrumlaboratoriet.
Idag delar industrin sin pilotproduktion med KTH:s doktorander som gör världsledande forskning, och genom detta lär sig studenter om halvledarkomponenter och tillverkning. KTH får tack vare Electrumlaboratoriet nya forskningsanslag för sin högkvalitativa forskning inom halvledare, men det här är någonting utredning redan påverkar negativt. Våra projektpartner och anslagsgivare ifrågasätter vår framtid.
Utöver halvledarområdet har vi KTH-studenter i Kista inom inbyggda system, artificiell intelligens (AI), maskininlärning (ML) och mobilkommunikation (5G/6G). Studenterna på KTH Kista hittar sina exjobb och första arbeten i svensk teknikindustri längs Kistagången.
KTH:s prorektor har ännu inte kunnat ge ett enda argument för varför det vore bättre om vi flyttar – varken ekonomiskt eller kvalitetsmässigt. Vi på KTH Kista är glada över att KTH ligger på topp 100-listorna över internationella universitet (THE och QS), men vi undrar hur länge till vi kommer ta plats där med dessa hafsiga beslut som hotar.
Semi14 riktar ett stort tack till professor Carl-Mikael Zetterling och önskar honom varmt välkommen åter.
