HemNyheterPolitikKinesiska halvledarinvesteringar uppgick till 3,1 biljoner kronor 2021–2022

Kinesiska halvledarinvesteringar uppgick till 3,1 biljoner kronor 2021–2022

En kartläggning om nya halvledarprojekt i mittens rike visar på stora investeringar.

Att Kina under en längre tid har hårdsatsat på halvledarsektorn är ingen hemlighet, men exakta summor är desto mer sekretessbelagda. Nu gör analysfirman JW Consulting gällande att landet under åren 2021 och 2022 sammanlagt investerade 2,1 biljoner yuan, motsvarande cirka 3,1 biljoner svenska kronor, i halvledare. Totalsumman inkluderar hela 742 projekt i 25 av landets 34 provinser.

Gällande geografisk spridning noteras att investeringar i provinserna Anhui och Guangdong, där bland annat Kinas kanske absoluta teknikhuvudstad Shenzhen är beläget ökar mest. Under 2021–2022 stod Anhui som värd för hela 304 projekt och 425 miljarder yuan, motsvarande 630 miljarder kronor. Guangdong å sin sida håvade in 342 miljarder yuan eller 507 miljarder kronor för totalt 60 projekt.

Antal projekt
Materiel176
Bildskärmspaneler172
Enheter/chip135
OSAT85
Plattformar68
Utrustning56
Compound semiconductors21
Foundry17
IDM7
Minne/lagring5
Antal nya halvledarprojekt i Kina åren 2021–22. Källa: Ijiwei.com

Sett till antal projekt dominerar halvledarrelaterat materiel, en av många pusselbitar landet saknar för att kunna bli självförsörjande inom halvledare. Under 2016–2020 sjösattes endast 40 projekt inom materiel och totalt 7 stycken inom utrustning – två sektorer som fullständigt exploderat efter att USA och Nederländerna dragit åt tumskruvarna och gradvis allt mer förvägrat Kina modern utrustning.

Halvledarinvesteringar i Kina åren 2021–22. Källa: Ijiwei.com

Räknat i värde ligger dock de materielrelaterade projekten i lä. Allra mest satsar Kina på paneler till bildskärmar, som utgör en dryg tredjedel av de totala investeringarna. På andra plats kommer istället kategorin foundry, kontraktstillverkning av kretsar, där SMIC så sent som i höstas lanserade en tillverkningsprocess om 7 nanometer. Relativ stiltje råder dock inom utrustning, som ”endast” fick 56,7 miljarder yuan eller 84 miljarder kronor att röra sig med, trots att Huawei arbetar på EUV-litografisk utrustning.

De stora investeringarna till trots lär Kina få det svårt, då antalet samarbetspartner och leverantörer minskar på nästan daglig basis till följd av USA-ledda handelsembargon. Där stora delar av västvärlden gör sitt yttersta för att stävja Kinas framfart på säkerhetsgrunder står istället Sydkorea och minnesföretagen Samsung och SK Hynix till synes redo att investera mer i landet.

Huruvida Sydkorea i praktiken tillåts fortsätta investera i Kina återstår att se. Om så blir fallet kommer dess bolag få det svårt att importera litografiutrustning, då både nederländska ASML och japanska Canon står på USA:s planhalva. En annan väg framåt för Kina är kraftelektronik, som i praktiken är undantagen från handelsrestriktionerna mot landet.

KällaDigitimes
Jonas Klar
Jonas Klar
Ansvarig utgivare och medgrundare av Semi14. Började skruva med elektronik 20 år sedan och inledde skribentkarriären med att skriva om datorkomponenter år 2005. Har på senare år intresserat sig allt mer för affärerna och forskningen i halvledarbranschen.
Relaterade artiklar
Annons

Läs också