Amerikanska bolag anställde 43 procent av alla inom halvledardesign under 2021, medan Kina och Taiwan stod för 27 respektive 14 procent, rapporterar Digitimes med hänvisning till den kommande rapporten IC Design White Paper. Nordamerikanska kretsutvecklare utan egen tillverkning, till exempel AMD och Qualcomm, sysselsatte cirka 113 000 ingenjörer inom design världen över, där totalsumman växer till 157 000 designingenjörer när bolag likt Intel, Apple och Tesla räknas in.
Den inhemska kinesiska arbetsmarknaden för designingenjörer uppges vara cirka 89 000 man stark. När foundries, IDM-bolag (Integrated Device Manufacturing, bolag som både utvecklar och tillverkar kretsar) och jättar likt Baidu och Alibaba räknas in ökar summan till cirka 98 000 ingenjörer. I landet uppges även ytterligare 23 000 ingenjörer som arbetar med att utveckla kretsar för utländska bolag finnas, varav Qualcomm ensamt sysselsätter cirka 5 000.
En annan siffra som lyfts fram för Kina är landets totala 221 000 designingenjörer år 2021. Av dessa ska 45 procent ha varit utländska talanger, en andel som sedan dess väntas ha sjunkit i samband med att USA likställde Kina-baserat halvledararbete med landsförräderi. Källan för sistnämnda data är inte samma rapport, utan siffrorna härstammar istället från besläktade China IC Industry Talent White Paper.
| Region | Totalt antal designingenjörer |
| Kina | 221 000 |
| Nordamerika | 87 000 |
| Indien | 56 000 |
| Taiwan | ”Fjärde störst” |
I ett försök att bringa klarhet till statistikfesten och siffrorna kan vi konstatera att Kina, åtminstone 2021, sysselsatte fler halvledaringenjörer inom design än Nordamerika, Indien och Taiwan tillsammans. Att Indien har 56 000 designingenjörer är anmärkningsvärt då landet saknar egen tillverkning. Förklaringen stavas istället billig arbetskraft, där till exempel Qualcomms globala antal om 45 000 anställda inkluderar 34 procent anställda i Indien. Av dessa drygt 15 000 anställda är många ingenjörer, om än inte nödvändigtvis inom halvledare.
Digitimes noterar även att andra länder och regioner har potential att bli framstående inom halvledardesign. I Sydostasien nämns Vietnam som ett exempel, medan Israel och Östeuropa är två andra platser med medvind. I fallet Israel är dragplåstren sannolikt Intel och Tower Semiconductor, medan Litauen tagit på sig ledartröjan för tekniksatsningar i Baltikum, inklusive planer på halvledartillverkning.
Även i framtiden väntas Kina utbilda flest ingenjörer, samtidigt som USA framledes väntas lida ett ökat behov av utländsk arbetskraft. Detta problem ser USA redan ut att ha identifierat då handelsminister Gina Raimondo gör sitt yttersta för att inkludera Indien bland landets allierade inom halvledare. Även i Indien väntas huggsexa om nyutexaminerade ingenjörer, då många globala bolag jagar talanger samtidigt som landet aggressivt utvecklar sin egen tekniksektor.
Sett ur ett svenskt perspektiv har Semi14 i omgångar talat med bland andra KTH-professorn Mikael Östling och Alixlabs VD och medgrundare Jonas Sundqvist. Östling noterade exempelvis under 2022 att alla kurser för 20 år sedan hölls på svenska, medan det numera inte finns svenska halvledarstudenter i halvledarteknologi. Sundqvist har å sin sida noterat att det är praktiskt taget omöjligt att hitta svenska halvledartalanger att anställa, varför Sundqvist är ensam svensk ingenjör i bolaget.
I takt med att världens behov av halvledare ökar väntas efterfrågan på antalet ingenjörer också öka. Med lite tur kan de svenska lärosätenas och vår inhemska halvledarsektor initiativ ”En nationell strategi för halvledare” ge även svenska och europeiska ingenjörer möjligheter att vara en del av framtiden.
