De USA-ledda handelsrestriktionerna mot Kina ämnar till att mota nationens ambitioner om inhemsk tillverkning i spjutspetsen. I väntan på inhemsk kapacitet att ta fram verktyg för ändamålet väntas Kina stort investera i kraftelektronik, tredje generationens chip, som räknat i nanometer och transistordensitet tillverkas med betydligt mindre avancerad teknik än moderna chip för alltifrån telefoner till datorer, datacenter och superdatorer.
Nu framgår att Kinas satsning på kraftelektronik börjar ta form och i bräschen står landets ledande kontraktstillverkare Semiconductor Manufacturing International Corporation (SMIC), som med kapital från Xpeng Motors, Luxshare Precision Industry och Contemporary Amperex Technology (CTAL) bildar samriskbolaget Xinlian Power Technology. Företaget i fråga ska ha fokus på storskalig tillverkning med kiselkarbid (SiC) för Kinas växande fordonsindustrin.
Det nya samriskbolaget bildas formellt av Semiconductor Manufacturing Electronics Corporation (SMEC), ett helägt dotterbolag till SMIC, som redan har en fot inne på fordonsmarknaden med tillverkning av Insulated-Gate Bipolar Transistor (IGBT). Detta är en form av bipolär transistorer med isolerat syre, som kombinerar egenskaperna hos MOSFET- och bipolära transistorer. Tekniken är den näst vanligaste typen av krafttransistorer av MOSFET med anor från 1980-talet och kan ses som en föregångare till kiselkarbid och galliumnitrid (GaN). Trots att IGBT tål lägre spänning och är mindre energieffektiv än de nyare alternativen har tekniken tack vare sitt låga pris fortfarande en given plats på marknaden.
Michael Zhao, VD på SMEC, berättar att målet med bildandet av Xinlian är tekniskt ledarskap och storskalig produktion av chip tillverkade på kiselkarbid, för användning i fordon inom kategorin New Energy Vehicles (NEV) – el, hybrid och bränslecell. En annan marknad bolaget ska rikta sig mot är lagring av förnybar energi. Xinlians styrelseordförande, Yuan Feng, beskriver bolaget som en lokal kontraktstillverkare som tillhandahåller SiC-skivor anpassade för fordon.
Förutom att kraftelektronik hittills inte omfattas av några USA-embargon ska satsningen ses med bakgrund av Kinas långsiktiga mål om självförsörjning. Inom just halvledare ligger landet långt efter i dessa ambitioner. Inom chip för fordonsdatorer och kontrollerkrets står Kina självt för knappt en procent av produktionen, inom sensorer uppgår detta till 4 procent och för mikrokontroller (MCU) stiger siffran något till 5 procent. Gällande kraftelektronik står Kina inhemskt för 8 procent av det egna behovet.
Värt att nämna är den konflikt som blossat upp inom fordonsindustrin, där Kina står mot EU och USA. De senare anklagar kinesiska staten för att kraftigt subventionera elfordon för att ge inhemska företag en orättvis konkurrensfördel på världsmarknaden, vilket är uppgifter Kina slår ifrån sig. Som ett led i detta och de handelsrestriktioner som siktar in sig på att hindra landets tillverkning av halvledare i spjutspetsen har landet svarat med exportrestriktioner på metaller.
Den 1 augusti i år infördes Kina exportrestriktioner på germanium och gallium, vilka båda är viktiga metaller vid tillverkning av halvledare. Från den 1 december gäller detta även grafit, som är en viktig metall för tillverkning av batterianoder och där Kina är en globalt dominerande aktör.
