Veckan började kaosartat med att Donald Trump avsåg att skarpt gå fram med tullar mot USA:s närmaste grannar – Kanada och Mexiko. Tullarna om 25 procent som skulle omfatta alla varor drogs snabbt tillbaka, åtminstone tillfälligt, efter att partnerna nått en överenskommelse. I samma handvändning infördes nya tullar om 10 procent mot Kina, någonting som faktiskt blev verklighet.
Kina svarade med att införa tullar på en lång rad amerikanska varor, där olja och gas stack ut, men gick även vidare med sitt kanske starkaste handelsvapen – metaller. Landet har sedan tidigare infört restriktioner på gallium, germanium, grafit och antimon, som licensbelagts för export till USA vilket i praktiken har inneburit ett närmast totalstopp. Nu tillkommer volfram, tellurium, vismut, indium och molybden, men det handlar inte om generella exportrestriktioner av de fem nämnda grundämnena i dess renaste former.
Istället handlar det om 20 produkter relaterade till tungsten, tellurium, vismut, indium och molybden, exempelvis specifika typer av molybdenpulver som används för vapenproduktion. Liknande derivat baserade på metallerna som är viktiga för bland annat försvarsindustrin, den gröna omställningen, medicin, solpaneler, elektronik och halvledare blir också föremål för restriktioner.
En anonym London-baserad börshandlare uppgav för Reuters att de nya exportkontrollerna sannolikt inte får någon större inverkan på marknaden då det finns alternativa källor, men tillade att åtgärderna ska ses som ”varningsskott”. Att det beskrivs som ett varningsskott tillskrivs att Kina svarar för en betydande andel av världens produktion, vilket är fallet med många andra metaller.
Under 2023 producerade Kina 80 procent av världens volfram, 70 procent av allt Indium, 80 procent av allt vismut, 75 procent av allt tellurium och 40 procent av allt molybden. Mer generella exportkontroller av grundämnena skulle därmed kunna få betydande konsekvenser för USA.
Då Donald Trump under valet utlovade tullar om 60 procent mot Kina kan de 10 procent som införts ses som ett första steg, men det är möjligt att presidenten och hans administration backar eller åtminstone stannar där. Inom kort ska han ha ett samtal med Kinas president Xi Jinping och då väntas handelsfrågor komma på tal, och här anser många bedömare att båda är väl medvetna om att de har att vinna på att nå en ”deal”.
