Alldeles nyligen firades Sveriges position inom kiselkarbid i Kista, där bolag som On Semiconductor, KISAB, Epiluvac och STMicroelectronics är några aktörer aktiva inom våra landsgränser. Kiselkarbidets huvudsakliga användningsområde är inom kraftelektroniken, där det i korta drag bidrar till höjda verkningsgrader jämfört med traditionella kiselbaserade komponenter.
Europeiska bolag, med Infineon, STMicroelectronics och Bosch i spetsen står i dagsläget för en betydande del av världsproduktionen – och merparten av bolagens produktion går till fordonsindustrin. Nu meddelar japanska Rohm Semiconductor att bolaget också vill ha en del av kakan och att massproduktion av kraftelektronik baserad på kiselkarbid inleds under våren 2023 i Chikugo, Fukuoka.
Föga förvånande har Rohm fordonstillverkare i sikte, och rapporteras av Digitimes redan ha tecknat avtal med Mazda och Imasen Electric Industrial om att utveckla elektrifierade drivlinor och kiselkarbidbaserad kraftelektronik att ackompanjera desamma. Investeringen från Rohms sida uppges till början av år 2026 uppgå till 1,6 miljarder USD, vilket innebär att bolagets kapacitet till dess ska ha fyrdubblats från 2021 års nivåer.
Marknaden för kiselkarbid väntas gå starkt under det kommande decenniet, även om analytikers spaningar spretar något. Klart står att Kenneth Research under 2022 värderade omsättningen av kiselkarbidbaserade halvledare till cirka 3 miljarder USD – en siffra som till år 2033 väntas fyrdubblas till omkring 12 miljarder USD.
Fram till år 2033 väntas Europa kunna knipa cirka en tredjedel av världsmarknaden – medan Asien, inklusive stillahavsländer, väntas stå för ungefär 40 procent av tillverkningen.
