De långtida ärkerivalerna Intel och AMD har gått samman för att bilda en allians för att främja deras gemensamma instruktionsuppsättning (ISA) x86. Tillsammans bildar de en rådgivande grupp bestående av utomstående, företrädesvis kunder på hårdvarusidan men även mjukvarupartner, såsom Google, Broadcom, HP, HPE, Dell, Lenovo, Microsoft, Meta, Oracle och Red Hat.
Instruktionsuppsättningen x86 har 46 år på nacken och är den totalt dominerande inom bland annat persondatorer och servar, och på grund av en myriad korspatent är Intel och AMD ensamma om att kunna utveckla och sälja x86-processorer. Genom åren har bolagen varit bittra rivaler och under decennier gjorde Intel sitt yttersta för att med tveksamma metoder underminera AMD, särskilt under perioderna då den senare hade överlägsna produkter. Det här är dock ett beteende Intel fått bakläxa på och nu anses konkurrens i regel ske på schyssta grunder.
Rivaliteten parterna emellan har lett till att x86 fragmenterats, under vissa perioder mer än andra, då den ena tagit fram en ny instruktion som den andra valt att inte omfamna. När x86 varit det ohotade alternativet har det här inte varit ett problem för bolagens partner, men med ARM och RISC-V på uppsegling krävs nya tag. Att x86 är en ineffektiv ISA som är till åren är ingen hemlighet och för att hårdra det har den idag ett enda existensberättigande – kompatibilitet med mjukvara.
Tillsammans med den rådgivande gruppen ska Intel och AMD tillsammans ta fram färdriktningen för x86 och dess fortsatta utveckling. Den mest uppenbara delen i detta är att de gemensamt tar fram nya x86-instruktioner för framtidens processorer, såsom Intels AMX för matrisberäkningar för förbättrad prestanda vid AI-inferens och AVX10 för vektorberäkningar. Aktuellt blir även en länge efterlängtad förenkling av x86, vilket potentiellt skulle göra att den tekniskt sett står sig bättre mot de mer moderna alternativen ARM och RISC-V.
Det har i åratal talats om en förnyelse av x86 och från Intel stavas framtiden x86S. Suffixet ”S” är en akronym för just ordet Simplification. En av de stora förändringarna som föreslås med x86S är att ta bort legacy-stöd för gammal 16-bitarsmjukvara och att 32-bitarsstöd förpassas till user mode (ring 3). Att tiden är rätt för detta kan framförallt tillskrivas att Microsofts senaste operativsystem Windows 11 endast levereras i 64-bitarsutförande. Idag används 16- och 32-bitarslägena i princip enbart vid bootstrapping, en serie kodövergångar, till 64-bitarsläge och bidrar således inte med mycket mer än onödig komplexitet.
Om Intel x86S eller liknande blir verklighet vore det inte första gången en ISA stöps om till att enbart bli en 64-bitarsarkitektur. Så sent som mars 2021 tillkännagav ARM sin idag aktuella ISA vid namn ARMv9, där ett av de stora stegen framåt var att bli en renodlad 64-bitars ISA. Fördelen med detta som Intel och AMD vill åt är att det minskar komplexiteten vid utveckling av såväl mjukvara som hårdvara, vilket i förlängningen innebär möjligheter till att ta fram bättre slutprodukter.
Nämnvärt är att Intel och AMD förblir sina respektive huvudkonkurrenter, och att de inte närmat sig varandra affärsmässigt. Att skapa en rådgivande grupp för att föra x86 framåt handlar enkom om dess överlevnad och deras gemensamma intresse – att behålla det duopol som gynnar de båda. Parterna har sannolikt dragit slutsatsen att de måste sluta dra åt olika håll och vara lyhörda inför sina partner – den rådgivande gruppen – för att x86 ska förbli relevant.
