Den 12 maj lyckades USA och Kina enas om ett preliminärt avtal, där partnerna under 90 dagar pausade och sänkte större delen av sina ”ömsesidiga” tullar med 115 procent. Samtalet ägde rum i Geneve, Schweiz, och skulle endast vara det första i ordning mot en mer permanent lösning. Nu seglar frågan om halvledare upp som en kandidat till att grusa den bräckliga grund som lades.
”This guidance alerts industry to the risks of using PRC advanced-computing ICs, including specific Huawei Ascend chips. These chips were likely developed or produced in violation of U.S. export controls. BIS is warning that, pursuant to GP10, the use of such PRC advancedcomputing ICs risks violating U.S. export controls and may subject companies to BIS enforcement action.”
– Bureau of Industry and Security (BIS)
Kort efter att samtalen ägde rum gick USA:s myndighet för industri och säkerhet, Bureau of Industry and Security (BIS), ut med en varning till omvärlden för att använda kinesiska kretsar och pekade specifikt ut Huawei. Anledningen bakom är att Huawei anklagas för att olovligen använda amerikansk teknik för att tillverka sina mest avancerade AI-kretsar i Ascend-serien, och att dessa således bryter mot USA:s exportregler. Med andra ord – företag i och utanför Kina skulle bli varse om de tar Huawei Ascend-beräkningskort i bruk.
”The U.S. abuses export control measures, tightens control over Chinese chip products on trumped-up charges, and even interferes with Chinese companies using chips produced in China.”
– Talesperson för Kinas handelsdepartement
Myndigheten var dock snabb att omformulera sitt vägledande dokument, från att först tala om ett skarpt förbud till att användningen av Huawei-kretsar innebar en ”risk”. Nu rapporterar CNBC att detta inte var tillräckligt för Kina, som fortsatt uppmanar USA att omedelbart sluta med sin ”ensidiga mobbning” och då inte minst mot enskilda bolag.
Halvledare är en central del i det pågående handelskriget, som inleddes med motivering om att det gällde nationell säkerhet. Lika centralt i det hela är Huawei, som mer eller mindre mirakulöst rest sig efter att de år 2019 fick klä skott för USA:s första salva mot Kina.
Tankarna om att gå hårt åt Kina vädrades redan under Barack Obama, men blev verklighet först under Donald Trump som tog till storsläggan år 2019. Över en natt fick Huawei inte längre inte längre importera avancerade kretsar tillverkade hos TSMC och inte heller använda Googles tjänster för operativsystemet Android – två nyckelkomponenter som helt utraderade Huawei från telefonmarknaden utanför Kina. Innan detta var bolaget på god väg att gå om Samsung och Apples som världens största telefontillverkare.
Vid den tiden var världen även i full gång med utbyggnation av 5G-nät och såväl privata bolag som länder gjorde stora upphandlingar av teknik från bland annat Huawei. Här lyckades USA efter påtryckningar få merparten av sina allierade att välja alternativ såsom Ericsson eller Nokia, men även att byta ut redan installerad utrustning. Anledningen till det senare var misstankar om installerade bakdörrar för ändamål som avlyssning eller en kill switch, som Kina skulle kunna använda för att slå ut trådlös kommunikation och annan infrastruktur som förlitar sig på trådlösa mobilnät.
Vän av ordning bör tillägga att Huaweis verksamhet sköts i sank till följd av genuin oro och starka misstankar, som än idag saknar konkret grund. För att göra en lång historia kort är således Huawei, som ett av Kinas i särklass viktigaste teknikbolag, ett särskilt känsligt ämne för Kina. Det är ingen högoddsare att halvledarindustrin och Kinas ledande aktör Huawei kommer att stå i centrum när de båda stormakterna försöker få till ett långsiktigt hållbart handelsavtal.
