HemNyheterFordonsbranschen lamslagen inför uteblivna Nexperia-kretsar

Fordonsbranschen lamslagen inför uteblivna Nexperia-kretsar

Debaclet kring Nexperia visar att fordonsindustrins lärdomar från utbudschocken under coronapandemin uteblev.

Fordonsbranschen har inte dragit några lärdomar av det tidiga 2020-talets halvledarbrist, utan stod istället än en gång lika handfallet när Nexperia genomgick sin existensiella kris, rapporterar Reuters. När det Nederländerna-baserade, kinesiskägda, bolaget ställdes under nederländsk kontroll med hjälp av krislagar blottades vad Reuters beskriver som en blind fläck på fordonsbranschens radar – billiga, enkla kretsar likt de Nexperia specialiserat sig på, och att ingen kunnat föreställa sig hur de skulle bli centrala i global storpolitik.

Kina, som är hemvist till Nexperias anläggning för paketering, har efter att under en tid förbjudit export av bolagets kretsar åter tillåtit den för civila ändamål. Situationen mellan Nederländerna och Kina deeskalerade också under förra veckan, då ekonomiminister Vincent Karremans meddelat att Nederländerna idkar ”goodwill” i frågan genom att utannonsera att landet pausar satsningen på att helt ta över Nexperia.

Redan i samband med att de nederländsk-kinesiska relationerna börjat tina rapporterade Reuters att den tyska fordonsbranschorganisationen VDA påminde om att ”ytterligare negativa effekter på produktion inte kan uteslutas”. På europeisk mark hade Bosch, till följd av brist på Nexperia-kretsar, kortat ned arbetsskift i tre av sina anläggningar kopplade till produktion för fordonsbranschen. Även Honda skar ned på produktionstakten av bilar i USA, men rapporterade enligt Reuters att situationen normaliserats under förra veckan.

No one prepared for geopolitical disruption, and they’re still not prepared.

– Ambrose Conroy, CEO vid Seraph Consulting

I sin analys av läget är Seraph Consultings VD Ambrose Conroy inte imponerad av fordonsbranschens avsaknad av förberedelser och kommenterar läget med orden ”ingen förberedde sig för geopolitiska störningar och de är fortfarande inte förberedda”. Som ett handgripligt exempel på läget uppges Bosch beställa kretsar från Nexperia till ett värde om 200 miljoner euro årligen – utan att ha en reservplan.

I know what everyone will tell me, ’Ah, but you didn’t learn from the past.’ […] Yeah, OK. But do you believe you change all your supply in three years?

– Guillaume Cartier, Chief Performance Officer, Nissan

Från biltillverkarhåll tas japanska exempel upp, där Nissan till följd av brist på komponenter från Nexperia tvingats kapa produktionen av en av sina bästsäljande modeller i Nordamerika. Till Reuters säger bolagets Guillaume Cartier att en komplett översyn med insatser i leverantörsleden inte låter sig göras på tre år – även om det är värt att notera att bolaget enligt rapporter annorstädes också har haft ett extremt motigt 2020-tal med fem raka förlustkvartal och miljardskulder i bagaget, enligt Autoblog.

Desto bättre går det för världens största tillverkare av personbilar, Toyota, som hittills inte lidit av bristen på Nexperia-kretsar. Bolaget har sedan 2011 års stora jordbävning i Japan haft en policy att lagerhålla flera månaders förbrukning av halvledare – men medgav till Reuters att sagan ännu inte är över och att svårigheter att producera bilar ännu kan uppstå, sannolikt till följd av oklarheter om när nya komponenter med Nexperia-kretsar kommer in i lager igen i stor skala.

Alla ägg i Kina-korgen

Tack vare att Nexperia är störst i världen på enklare kretsar och att komponenter utvecklats kring dem är de extremt svåra att byta ut. Som exempel på detta menar den tyska komponentleverantören Hella att det kan ta upp till ett år att testa och kvalificera in en färdig produkt med alternativa komponenter hos fordonstillverkare. Som en följd av detta menar Hella att de använder andra leverantörer ”närhelst det är möjligt” – vilket det till följd av Nexperias dominans inte alltid är.

Nexperia är med andra ord representativt för Kina och symptomatiskt för västvärldens törst för och jakt på billiga halvledare. Så länge väst kan köpa kretsarna billigare än om de skulle tillverkas i USA, Europa, Sydkorea eller Taiwan är allt frid och fröjd – men när kretsarna uteblir står utan att överdriva större delen av världsekonomin och faller med dem.

Everyone is going to start talking once again about building resilience, about diversification. […] And then they’re going to realise how expensive it is.”

– Alfredo Montufar-Helu, Managing Director, Ankura Consulting

Någon som vågar sig på en spådom om framtidsläget mot bakgrund av lärdomar från pandemitiden är Ankura Consultings Beijing-baserade enhetschef Alfredo Montufar-Helu. Han väntar sig att diskussionen om att ”bygga upp motståndskraftiga och diversifierade leverantörsled” väcks igen, för att sedan läggas på hyllan när aktörer ”inser hur dyrt det är”.

KällaReuters
Jonas Klar
Jonas Klar
Ansvarig utgivare och medgrundare av Semi14. Började skruva med elektronik år 2003 och inledde därefter skribentkarriären med att skriva om datorkomponenter år 2005. Har på senare år intresserat sig allt mer för affärerna och forskningen i halvledarbranschen.
Relaterade artiklar
Annons

Nyhetsbrev

Prenumerera på vårt nyhetsbrev – våra nyheter i din inkorg cirka en gång i veckan.

Läs också