Debatten om KTH Electrums framtid går het på Linkedin och i maktens korridorer. Frågan om Electrum ska stanna kvar i Kista eller omlokaliseras till KTH:s centrala campus på Valhallavägen i Stockholm har blivit en het potatis. Diskussionerna engagerar såväl akademi som näringsliv och väcker känslor inom teknik- och forskningsvärlden. Enligt de senaste uppgifterna kommer KTH:s styrelse att fatta sitt avgörande beslut den 22 november, ett beslut som kan få långtgående konsekvenser för både den svenska och kanske även europeiska tekniksektorn.
När EU:s ministerråd godkände ”Chips Act”, med det ambitiösa målet att dubbla unionens globala halvledarmarknadsandel till 20 procent år 2030, var Sverige efter en trevande start inte enbart en åskådare utan en drivande kraft precis i slutet av i diskussionerna. Detta har potential att bli ett stort ögonblick för Sverige, särskilt när vi under 2023 ledde rådet med entusiasm och vision. Men en oroande utveckling kastar en skugga över vår potential att fullt ut bidra till detta initiativ.
Ett beslut om att flytta KTH Electrum från Kista, en vital del av Sveriges forskningsinfrastruktur inom IT och halvledare, kan få oöverskådliga konsekvenser. Vi står inför förlorade synergier där samarbete mellan akademi och näringsliv som katalyserat innovation riskerar att försvagas. Denna symbios är avgörande för forskningens övergång till praktisk tillämpning.
En avskiljning från Kistas teknikkluster hotar inte enbart våra forskningsinsatser, där samarbeten med företag som anrika Ericsson varit fruktbara, utan även vår förmåga att utbilda framtidens ingenjörer och forskare. De ekonomiska besparingarna som ligger till grund för flytten ifrågasätts minst sagt, då det är tveksamt om flytten verkligen medför några reella besparingar.
Viktigast av allt – en försvagad infrastruktur för halvledarforskning underminerar Sveriges bidrag till EU:s Chips Act och vårt nationella mål om digital suveränitet. Strategiskt gör det oss mer sårbara för störningar i den globala leveranskedjan – en utmaning som Chips Act explicit syftar till att motverka.
Det finns en annan väg
Det är därför jag föreslår en alternativ väg framåt – låt oss investera i och stärka vårt engagemang i Kista. Genom att följa Fraunhofer-modellen och skapa ett Public Private Partnership (PPP), lett av KTH, RISE och industrin, kan vi inte enbart behålla utan även expandera vår nationella kapacitet inom halvledarforskning.
Exempel från Tyskland, Dresden, visar hur ett initialt samarbete mellan AMD, Infineon och Fraunhofer blossade upp till en blomstrande hubb för forskning inom nanoelektronik. De tre teknikbolagen bildade Fraunhofer CNT år 2006 för att bedriva forskning inom halvledare. Initialt fanns ett renrum på 800 m² och moderna utrustning för kiselskivor på 300 mm till ett värde om 86 miljoner euro. Efter finanskrisen 2009 tog Fraunhofer IPMS över ledningen och valde att vidareinvestera till ett ännu större renrum på 3 000 m².
Det finns även andra lyckade modeller i Dresden för att bedriva avancerad forskning och utveckling, däribland NaMLab och Das Institut für Halbleiter- und Mikrosystemtechnik (IHM) som idag bedriver industriforskning för de stora giganterna i branschen som exempelvis Intel, Micron och Samsung. Med ett sådant initiativ kan Sverige säkra sin plats i framkanten av halvledarinnovationen.
För att stärka Sveriges position inom avancerad teknologi och stärka vår nationella säkerhet, är det av yttersta vikt att etablera en fabrik för tillverkning kraftelektronik, wide bandgap, i Kista. Denna fabrik skulle kunna bli avgörande för att säkra tillgången på essentiella kretsar inom kritiska sektorer såsom eldrivna fordon, förnybar energi, avancerad militär utrustning och infrastruktur för telekommunikation. Genom att dra nytta av Kistas robusta teknikkluster och dess synergi mellan industri och akademi, kan en sådan anläggning inte enbart minska Sveriges beroende av leveranskedjor utan även accelerera landets innovationskapacitet.
En sådan fabrik i Kista skulle inte enbart säkerställa teknologisk självständighet utan också stimulera lokal ekonomisk tillväxt och kompetensutveckling. Genom att tillämpa en Public Private Partnership-modell, där statliga medel kombineras med privata investeringar, kan projektet stödja Sveriges bidrag till EU:s Chips Act och främja en hållbar teknologisk utveckling. Denna strategiska investering skulle förankra Sverige som en ledande aktör inom halvledarteknik och säkerställa landets långsiktiga tekniska och digitala suveränitet.
Att följa Dresdens exempel, där framgångsrika modeller för avancerad forskning och utveckling inom halvledarområdet har etablerats, kan inspirera och vägleda oss. Business Swedens nyligen genomförda industridelegation är ett lovande första steg, och vi bör fortsätta denna dialog och samarbete för att lära av Sachsen hur man bygger robusta forskningsinstitut inom halvledarindustrin.
Sverige har en unik möjlighet att anta en ledande roll i den europeiska halvledarsektorn, men det kräver att vi gör kloka val. Frågan om KTH Electrum är ett vägval. Vi måste besluta om vi ska ta den lätta vägen mot kortsiktiga besparingar eller den mer ambitiösa vägen som säkrar vår framtid som stolt tekniknation och bidra till en starkare union. Valet ligger hos oss!
Willkommen Nach Dresden!
