Intels plan om att separera verksamheterna för kretsdesign och tillverkning, för att med det senare bli en kontraktstillverkare (eng. foundry), är långtifrån smärtfri. Teknikindustrin är delad kring huruvida omställningen i slutändan kommer bära frukt eller om resultatet blir att den anrika processorjätten slagits i spillror. Nu har även senatorer i kongressen börjat skissa på ett värsta scenario, rapporterar Semafor.
När Intel redovisade sin rapport för andra kvartalet sände den chockvågor i teknikindustrin och det började allt intensivare spekuleras om Intels framtid. Som svar på detta inleddes processer för att förhindra ett fientligt övertagande, samtal med amerikanska regeringen och att sätta ihop ett sparpaket för att minska de löpande kostnaderna med 10 miljarder USD år 2025. Det senare innefattar bland annat att göra sig av med 15 procent av alla anställda, göra foundry-divisionen mer fristående från moderbolaget och lägga planerade Europa-satsningar på is.
Finansrapporten för årets tredje kvartalet blev en omsättning om 13,3 miljarder USD, högre än väntat, men samtidigt en förlust på hela 16,6 miljarder på grund av massiva kostnader till följd av nedskrivningar och omstrukturering. Då det var bättre än väntat tog aktiekursen ett glädjeskutt, och för Intels ledning innebar det ytterligare respit på vägen mot att strukturera om bolaget i grunden. En anledning till detta var att försäljningen på serversidan vänt uppåt – ett resultat av att bolaget numera har produkter värda namnet som kan konkurrera mot huvudrivalen AMD.
Medan Intel är i en prekär situation är det för tidigt att säga att bolaget misslyckats i att ställa om sin verksamhet. Planen från början var hela tiden att en vändning skulle ske först 2025, men vägen dit har visat sig betydligt svårare än väntat. Samtalen som nu pågår i Washington beskrivs som förebyggande försiktighetsåtgärder utifall Intel skulle komma till en punkt där bolaget inte kan vända skutan på egen hand.
Under finanskrisen 2008 gick den amerikanska regeringen in som ägare i biltillverkare och banker som ansågs vara ”too big to fail”, då konkurser av dessa ansågs ha oöverskådlig inverkan på ekonomin. Enligt rapporten är det inte ett önskvärt alternativ, utan istället skissas det på att ”uppmuntra” en sammanslagning i den privata sektorn. Till Semafor talade uppgiftslämnarna om att Intel skulle kunna slås samman med inhemska rivaler, där AMD och Marvell lyftes fram som konkreta exempel.
Intel är idag en av USA:s största exporterande bolag med exporter motsvarande 40 miljarder USD under 2023, men landets ekonomi står och faller inte med bolaget. Det som gör Intel särskilt viktigt handlar uteslutande om geopolitik. Bland kontraktstillverkare är det förutom Intel enbart TSMC och Samsung som har möjlighet att producera kretsar i spjutspetsen. Även om båda är igång med att investera mer i USA kvarstår faktum att Taiwan, där TSMC har sitt säte, kan bli offer för en blockad eller i värsta fall militär konflikt med Kina. Samsung å sin sida är baserat i Sydkorea och har en minst sagt oberäknelig granne i Nordkorea.
Om USA, men även västvärlden i stort, ska kunna säkra tillgången av de mest avancerade kretsarna för bland annat datorer, telefoner, datacenter, artificiell intelligens och militära ändamål, är Intel det enda realistiskt alternativ. Att USA:s regering, det vill säga Vita huset och den beslutsfattande kongressens båda kammare, tittar på möjligheterna att eventuellt behöva rädda Intel är därför ingen större överraskning.
Redan när Intel år 2021 officiellt sjösatte sina planer om att bli en kontraktstillverkare var det uttalat att perioden 2024–2025 skulle bli det sanna startskottet för satsningen. Det är bolagets kommande teknik 1,8 nanometer, eller Intel 18A, som är den första på riktigt kundanpassade. Här har bolaget fått Amazon Web Services (AWS) som ny storkund och även amerikanska militären är på tåget. Den amerikanska regeringen har dessutom uppmanat inhemska aktörer likt Apple och Nvidia att börja använda Intel som underleverantör.
Intels VD Pat Gelsinger har själv sagt att han ”satsat allt” på Intel 18A och bolaget har nu ett par år på sig att bevisa att det var rätt. I värsta fall ser det i alla fall ut som att bolaget anses vara för viktigt för att gå omkull och att USA, men även dess allierade såsom EU, på ett eller annat vis kommer säkra tillgången av kretsar i spjutspetsen med hjälp av Intels fabriker.
