HemNyheterAffärerAMD och ARM bryter Intels dominans på servermarknaden

AMD och ARM bryter Intels dominans på servermarknaden

Intels dominans på servermarknaden är bruten. Till 2024 spås AMD och ARM tillsammans ha tagit en dryg fjärdedel av servermarknaden.

På servermarknaden har Intel under decennier varit det givna valet för systembyggare, men på senare år har det för första gången blivit ändring på den saken. Intels tillverkningstekniska problem och att AMD levererar på sina löften gör att den senare röner framgångar på servermarknaden.

Efter att AMD år 2012 lanserade arkitekturen Bulldozer eroderade den lilla marknadsandel bolaget hade till noll procent – vilket gav Intel ett de facto-monopol. Sedan AMD gjorde omtag med arkitekturen Zen och framåt har de så sakteligen klättrat och svarade 2020 för 10,1 procent av servermarknaden. Nu talar en undersökning från Digitimes Research för att AMD, men även ARM-baserade processorer, håller på att bryta Intels hegemoni.

Till 2023 spås AMD:s marknadsandel på servermarknaden öka till 16,3 procent, för att under 2024 nå uppemot 18 procent. Det är väl över de 10 procent AMD:s ledning tidigare talat om att de måste ligga på för att det ska vara värt att investera i och verka på servermarknaden. Dagens framgångar och de som spås komma tillskrivs det faktum att AMD erbjuder betydligt fler kärnor per processorsockel än Intel, något som av allt att döma kommer hålla i sig under kommande år.

Vid sidan om AMD går även processorer baserade på ARM:s mikroarkitekturer framåt. Från att ha varit från nischade produkter har fler storföretag fått upp ögonen för ARM, då de relativt enkelt kan utveckla egna kretsar skräddarsydda efter sina egna behov. Under 2020 svarade ARM-serverprocessorer för 3 procent av marknaden, då främst från Amazon och Nvidia. Till 2024 spås ARM-baserade servrar nå en andel om uppemot 10 procent.

Att Intel tappat på marknaden ska ses mot bakgrund av självförvållade problem. När bolaget började arbeta på sin 10-nanometersteknik var målet högt satt till 2,7 gånger högre transistortäthet än 14 nanometer. Resultatet blev en försening på runt 5 år, vilket gjorde att Intel stod och stampade på 14 nanometer med arkitekturen Skylake som till följd av fysiska begränsningar inte kunde skalas upp till fler än 28 kärnor. Idag har Intel 40-kärniga processorer i familjen ”Ice Lake” och inom de närmsta kvartalen lanseras ”Sapphire Rapids” med upp till 56 kärnor.

AMD å sin sida lanserade redan hösten 2019 processorfamiljen ”Rome” med upp till 64 kärnor. Under hösten 2022 introduceras ”Genoa” med arkitekturen Zen 4 och tar klivet upp till 96 kärnor. Det här följs under första hälften av 2023 upp av ”Bergamo”, en molnoptimerad processor med upp till 128 kärnor per processor.

Att AMD och ARM-alternativen tillsammans idag har en bra bit över 10 procent av marknaden och till 2024 spås ta en dryg fjärdedel gör att Intel för första gången på decennier har konkurrens värd att tala om. Vinnarna här är framförallt kunderna som länge klagat över Intels priser, som de rimligen kommer behöva pressa för att hålla AMD och ARM-lägret stången.

Källa Digitimes
Jacob Hugosson
Chefredaktör och medgrundare av Semi14. Datornörd som med åren utvecklat en fallenhet för halvledarbranschen. Har under 13 år skrivit för tidningar i print och online, hos vilka han verkat som alltifrån chefredaktör till community manager.
Relaterade artiklar

Läs också