När AMD kom tillbaka med arkitekturen Zen var prioriteringarna tydliga. Först skulle bolaget åter blir relevant inom stationära datorer, från budgetsegmentet till arbetsstationer, och servrar. Först efter detta lades betydande resurser på bärbara datorer – ett område där AMD traditionellt aldrig varit starka och Intel mer eller mindre totalt dominerat.
Intel trångmål med nya tillverkningstekniker gav AMD en chans att komma igen även på bärbar front. Först med Ryzen 4000 som gav prestanda och sen Ryzen 5000 med batteritid som kunde konkurrera med Intels alternativ. Nu lanserar bolaget Ryzen 6000, med vilken AMD tar ytterligare steg framåt.
Den nya serien har kodnamnet Rembrandt och till grund ligger arkitekturen Zen 3+, där det likt tidigare handlar om 8 kärnor och 16 trådar. Namnet till trots är det inget som skiljer Zen 3+ från Zen 3 ur prestandasynpunkt vid en given klockfrekvens (IPC). Samtliga förbättringar handlar uteslutande om ökad energieffektivitet och AMD gör gällande att de adderat hela 50 nya funktioner för att leverera längre batteritid i en bärbar dator.
I vanlig ordning handlar många av förbättringarna om mer finkornig möjlighet till power gating, att helt stänga av vissa delar i kislet, parat med det som ofta kallas race to sleep – att så snabbt som möjligt utföra en uppgift för att kunna försätta en del av kislet i viloläge. I moderna processorer ökar ständigt behovet av minne och bandbredd och det åtgärdas ofta med ett större cacheminnen.
En nackdel med detta i bärbara sammanhang är att ett stort L3-cacheminne ur en energiaspekt kostar mycket att slå på. För att komma ifrån detta har AMD gjort det möjligt för processorn att där det är möjligt gå direkt till primärminnet (DRAM), utan att gå igenom L3-cacheminnet. Allt AMD gjort handlar om små förbättringar, som tillsammans på det stora hela ska göra mycket.
Trots att AMD bedyrar att Zen 3 och Zen 3+ har samma prestanda vid en given klockfrekvens ska den senare leverera upp till 17 procent högre prestanda. Detta tack vara de energimässiga optimeringarna, som möjliggör för processorns 8 kärnor att köra i högre klockfrekvenser till samma energiförbrukning som Ryzen 5000-serien.
En av de största möjliggörarna till lägre energiförbrukning är tillverkning på TSMC:s 6-nanometersteknik, till skillnad från Ryzen 4000 och Ryzen 5000 som tillverkas på 7 nanometer. Det här möjliggör för högre energieffektivitet, klockfrekvenser och transistortäthet. AMD Rembrandt har 13,1 miljarder transistorer och kretsen mäter in på 210 mm², att jämföra med förra generationens 10,7 miljarder transistorer över en kretsyta om 180 mm².
Därtill använder sig TSMC av EUV-litografi (extreme ultraviolet) i vissa steg av tillverkningsprocessen. Det gör att TSMC kan reducera antalet masker från fyra, Self-Aligned Quadruple Patterning (SAQP), till en, Single-Patterning (SP), i vissa steg. Fördelen med detta är färre variabler som kan bli fel i tillverkningen, något som bör resultera i högre yield med fler fungerande kretsar av högre kvalitet.
Landvinningar i energieffektivitet flankeras av en helt ny grafikdel av arkitekturen RDNA 2, som återfinns i de dedikerade grafikkorten i Radeon RX 6000-serien. Den nya arkitekturen inte enbart efterträder åldrande Vega utan skruvar även upp antalet beräkningsenheter från 8 till 12 stycken, vilket motsvarar 768 streamprocessorer.
Resultatet av detta är betydligt högre prestanda vid såväl professionella applikationer som spel, där AMD talar om möjligheten att driva moderna titlar i 1080p-upplösning. Grafikdelen kommer i två utföranden – 12 beräkningsenheter i Ryzen 9 och Ryzen 7 som båda har 8 kärnor av arkitekturen Zen 3+ gemensamt. Serien Ryzen 5 som kliver ned till 6 kärnor Zen 3+ får också en halverad grafikdel med 6 beräkningsenheter. Trots en rejäl kapning ska den senare leverera bättre prestanda än Ryzen 5000-seriens grafikdelar.
Med en betydligt kraftfullare grafikdel krävs också högre bandbredd, något AMD försäkrat sig om kommer gälla i alla bärbara datorer med Ryzen 6000-seriens processorer. Detta genom att helt slopa stödet för primärminne av typerna LPDDR4(X) och DDR4. Den nya kretsen Rembrandt har uteslutande stöd för DDR5 i en överföringshastighet om 5 200 MT/s och dyrare, mer energieffektiva, LPDDR5 i upp till 6 400 MT/s.
Vidare på I/O-sidan återfinns finesser som är att vänta av en modern processor för bärbara datorer. AMD Ryzen 6000 har totalt 20 PCI Express 4.0-banor fördelade om en x8 för grafikkort, en x4 för SSD-enheter med gränssnittet NVM Express, x4 som är reserverade för särskilda funktioner som trådlöst (WLAN) och trådat nätverk (LAN) och ytterligare x4 som står tillverkare fritt att använda. Det finns även plattformsstöd för Wifi 6E och USB 4.0 (40 Gbps), men för detta krävs komponenter från tredjepart. Avslutningsvis finns stöd för HDMI 2.1 och Displayport 2.0 samt möjligheten att driva upp till fyra samtida skärmar.
AMD Ryzen 6000-serien släpps i tio olika utföranden uppdelade i tre kategorier med olika TDP-värden för olika format. I vanlig ordning är U-serien riktad slimmade datorer medan modeller med ett suffix på H är ämnad datorer för kreatörer och gamers, vilket gör att dessa oftast paras med ett dedikerat grafikkort.
Den nya Ryzen 6000-serien med kodnamn Rembrandt letar sig in i bärbara datorer under årets första kvartal.
